Nya semesterlagen beaktar snuttarbetarnas behov
Den nya semesterlagen trädde i kraft den 1 april. Den ersätter semesterlagen och tjänstemännens semesterförordning från 1973. Lagen ökar korttidsarbetarnas rätt till semester och förbättrar möjligheterna till flexibla semesterarrangemang.
De bestämmelser i den nya lagen som gäller beviljandet av semester börjar tillämpas omedelbart. Det innebär att de semesterlöner och ersättningar man hade blivit berättigad till, t.o.m. slutet av mars 2005, beräknas enligt den gamla lagen. Den nya lagen har beaktat EU-direktivens bestämmelser om arbetstid och atypiskt arbete.
För dem som är anställda tillsvidare på heltid ändrar den nya lagen ingenting. Rätt till semester har man också framdeles i förhållande till anställningens längd, antingen 2 eller 2,5 dagar per varje hel kvalifikationsmånad.
Enligt den nya lagen förtjänas rätten till semester antingen enligt 14 dagars eller 35 timmars regel, beroende på om arbetstagaren jobbar minst 14 dagar i månaden eller mindre än så, men ändå minst 35 timmar i månaden.
För snuttarbetare på timlön görs semesterberäkningen på 9 och 11,5 procent mot tidigare 8,5 och 11 procent. Deltidsanställda arbetstagare gagnas också av att den nya lagen ger dem som arbetar minst 35 timmar i månaden, men mindre än fjorton dagar, rätt till semester och semesterersättning också för bl.a. sjukledighet, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigheter.
En person som har flera på varandra följande tidsbundna anställningar kan om han eller hon vill flytta framåt sin semesterrätt till nästa anställning och ta ut den som semester då.
Flexibla arrangemang
Den nya semesterlagen möjliggör flexibla semestermodeller och underlättar därmed också familjernas möjligheter att bättre samordna familjens olika behov. Fr.o.m. nu kan man lägga i spar två veckor istället för bara en och den del av semestern som överstiger två veckor kan flyttas till följande års semesterperiod. En arbetstagare kan om han eller hon önskar också ta ut en av sina semesterveckor i form av förkortad arbetstid på deltid.
Man kan t.ex. ta ut en vecka av sin semester så, att man jobbar deltid i två veckor istället för heltid en vecka. Sådana arrangemang underlättar t.ex. situationen för dem vars barn just har börjat skolan. Det kräver alltid arbetstagarens eget initiativ att genomföra modellen med semester på deltid och parterna bör ingå ett skriftligt avtal om arrangemanget.
En del av arbetstagarorganisationerna motsatte sig att semestern kan tas ut på deltid. Riksdagen förutsatte därför, då den behandlade lagen, att regeringen tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna följer med vilket slags avtal det här alternativet leder till och hur arbetstagarens initiativrätt och arbetarskyddsaspekterna förverkligas i sammanhanget. Regeringen ska avge en rapport i saken till riksdagen före utgången av år 2008.
Det ursprungliga lagförslaget innehöll också en möjlighet att förvandla den femte semesterveckan till pengar. Arbetsmarknadsorganisationerna motsatte sig detta, med hänvisning till att arbetsgivaren skulle ges möjlighet att mer eller mindre tvinga arbetarna att ta ut semestern i pengar. Arbetsministeriet slopade den omstridda paragrafen innan lagförslaget avläts till riksdagen.
