Äkta känslor i reality-tv

− På film har vi sett spelade känslor i hundra år, men i reality-tv kan vi se äkta känslor hos riktiga människor, säger Veijo Hietala, som är lektor i filmforskning vid Åbo universitet.

Han berättar att det var i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet som kulturen började präglas av känslor och gav utrymme för reality-tv. Man började prata mer om känslor, man pratade om emotionell intelligens och upplevelseturism. Känslor blev en mätare på allt. Till och med röstningsbeslut konstaterades grunda sig på känslor.

Kännetecknande för reality-tv är att deltagarna tas in i situationer där känslor föds.

− Till exempel i serien Bara liv (Vain elämää), där kända artister tolkar varandras låtar, förväntas självklart gråt. Tårarna är ett säkert bevis på känslor, positiva eller negativa, konstaterar Veijo Hietala.

Numera finns ett eget reality-program för varje målgrupp. De stora känslorna hör till program som kvinnor föredrar, medan ungdomar tittar på dejtingprogram och män följer med renoverings- och bilprogram.

− Tv har ett dåligt rykte. Intellektuella i mogen ålder erkänner bara att de tittar på nyheter och naturprogram. Reality-tv har ett speciellt dåligt rykte och har tagit över såpoperans ställning. Folk i mogen ålder är inte vana vid känslor och ”smygtittande”. Det har ansetts vara obildat att offentligt visa känslor, säger Veijo Hietala men tillägger att smygtittandet som realityprogrammen erbjuder ger tv-tittarna en chans att se hur andra människor lever och vad de känner.

En fjärdedel är reality-tv

Reality-tv är den största enskilda programgenren i Finland, visar rapporten Finländskt tv-utbud 2014 som Kommunikationsministeriet har låtit göra. Realityprogrammen utgjorde i fjol sammanlagt 26 procent av utbudet på de riksomfattande och avgiftsfria tv-kanalerna i Finland.

Störst var andelen reality-tv på Jim, där 70 procent av utbudet hörde till den här genren. Näst mest reality-tv hade Liv med 66 procent. I Yles tablåer fick inte reality-tv mycket utrymme; av utbudet på de fyra public service-kanalerna hörde i snitt fyra procent till den här genren.

Realityprogrammen kan delas in i tre underkategorier. Knappt hälften av programmen är dokumentärer där man följer någon yrkeskår eller där man följer par- och familjerelationer. Till de förstnämnda hör bland annat Poliserna (Poliisit) och Reseledarna (Matkaoppaat), medan exempel på de sistnämnda är Sinkkulaiva och Toisenlaiset äidit.

En annan typ av reality-tv är program med ett tävlingsmoment, till exempel talangtävlingar och olika slags matlagningsserier så som Idol och Master Chef.

Den tredje typen av reality-tv är olika gör-om-mig-program, sociala experiment och livsstilsförändringar. Hit hör exempelvis Extreme Weight Loss och Krogarna i kondis (Kuppilat kuntoon).

Aino Pietarinen (översättning: Viola Eksten)