Det går inte att trolla bort arbetslösheten
FFC tror inte på den s.k. Holm-Vihriä-modellen som centern och samlingspartiet har lyft fram i sysselsättningsdebatten. Enligt modellen knyter man in en återbetalning av arbetsgivaravgifterna i arbetarnas månadslön och modellen skulle tillämpas på i synnerhet låglönearbetsplatser. FFC har beräknat att en arbetsplats enligt denna modell skulle kosta staten cirka 35 000 euro, vilket är mer än en finländsk genomsnittslöntagare förtjänar på ett år. Modellen skulle bl.a. leda till spekulation i deltidsanställningar.
Istället för trollkonster av ovannämnda slag lägger FFC fram förslag till en rad andra åtgärder för att främja sysselsättningen. Enligt förslagen förbättras förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, för en aktiv arbetskraftspolitik och för utveckling av arbetslivet. Åtgärderna presenteras i dokumentet Parempaan työllisyyteen Suomen mallilla (Finlands modell för bättre sysselsättning) - ett debattinlägg som offentliggjordes i Helsingfors på torsdagen.
FFC:s mål är att vi före decenniets slut har en sysselsättningsgrad på 75 procent och en arbetslöshetsgrad på högst fem procent. Debattinlägget utgår ifrån att en ekonomisk tillväxt som leder till förbättrad sysselsättning kan stödas genom en aktiv närings- och regionpolitik.
Större kompetens och yrkesfärdighet
Ekonomisk tillväxt är inte nog för att sysselsätta alla. Det finns 180 000 återkommande och långtidsarbetslösa i vårt land, av vilka 75 000 är långtidsarbetslösa som har varit utan jobb oavbrutet i över ett års tid. Sysselsättningen av de återkommande och långtidsarbetslösa försvåras ofta av att de saknar yrkeskunskap och kompetens.
- Människor borde erbjudas skräddarsydda och maximalt flexibla möjligheter att utbilda sig, konstaterade FFC:s arbetskrafts- och utbildningspolitiska sekreterare Saana Siekkinen när debattinlägget offentliggjordes. Siekkinen nämnde som ett exempel att man kunde kombinera deltidsarbete med utbildning. Också arbetsgivarens ansvar för arbetarnas kompetens borde öka, anser FFC.
En aktivare arbetskraftspolitik
FFC betonar att vårt land inte har råd att låta de unga bli utslagna. De unga bör framdeles garanteras åtminstone en grundexamen på andra stadiet. FFC efterlyser en samhällsgaranti som skulle ge alla under 25 år antingen studieplats, praktik eller en arbetsplats. Det primära alternativet är utbildning, men också ökat myndighetsansvar för sysselsättandet av personer under 25 år.
FFC kräver också ökade anslag för en aktiv arbetskraftspolitik, för att den ska bli lika effektiv som i det övriga Norden.
- Myndigheterna bör förpliktas att tillsammans med den arbetslösa arbetssökande finna det alternativ som passar henne bäst: den arbetslösa bör få ett arbete, utbildning som leder till ett jobb, rehabilitering eller vid behov annat socialskydd, föreslog FFC:s samhällspolitiska chef Pertti Parmanne. Parmanne betonade att arbetslöshetsskyddet inte är den rätta stödformen för en människa som i praktiken av en eller annan orsak inte står till arbetsmarknadens förfogande.
Nytta av invandrarnas kompetens
FFC anser inte att invandring är en lösning på det arbetskraftsbehov som uppstår då de stora årskullarna går i pension. Det finns redan en betydande arbetskraftsreserv i vårt land. Å andra sidan är bara 40 procent av landets utländska medborgare i arbetsför ålder sysselsatta. Parmanne kräver att arbetsgivarna tar ett större ansvar för de utländska arbetarnas och deras familjers utkomstmöjligheter, språkutbildning och andra integrationskostnader.
