Framtidsprojektet - onödigt snack eller riktigt jobb?
Vår centralorganisation FFC riktar sig i sitt framtidsprojekt in på år 2025. Den stora, samlande frågan för projektet är "Vad ska vi göra för att FFC och FFC-facket är en stark, påverkande och trovärdig aktör också år 2025?".
FFCs organisationssekreterare Eija Harjula funderar i denna artikel på projektet och fackets utmaningar.
***
Det säkraste sättet att kväva goda idéer och spirande problem är att skicka dem till en kommitté eller arbetsgrupp för begrundan. Det är lika effektivt att starta en strategiprocess; det man inte ser, det finns inte. Låt de där strategityperna hålla på med sitt, bara de inte stör riktigt arbete.
Och om några år minns eller bryr sig ingen längre om vad man i tiden funderade på och allt går bra och rullar på som förr på kända, trygga stigar. Någon har också någon gång konstaterat att alltför mycket demokrati förstör all utveckling - om det är sant eller inte tar jag inte ställning till.
Fångar i det förgångna
Vi kan det nog också, vi i facket. FFCs fullmäktige startade ju på sitt jubileumsmöte våren 2007 en strategiprocess, Framtidsprojektet, som pågår till 2011. Fullmäktige beslöt alltså begrava de utmaningar som rörelsens ställs inför och de eventuella problem vi har i oceanen, så som det gick med en berömd reform, eller beslöt den det?
Är projektet ett sätt att blunda för verkligheten och gömma huvudet under glömskans täcke? Inte är det ju något fel på oss, det är folket det är fel på, det förstår inte sitt bästa - eller hur?
Ingen bestrider att facket har varit en betydelsefull och central aktör och kraft när det finländska välfärdssamhället har byggts upp. Ingen bestrider det FFC uppnått, ingen förnekar resultaten från de gångna decennierna. Det är också sant att vi inte kan förstå dagens värld om vi inte känner till den tid som gått.
Tyvärr verkar det ändå vara så att vi har blivit fångar i gångna tiders resultat, att vi inte alltid ens förstår oss på dagens värld - än mindre klarar av att skissa upp framtiden.
Vi tror blint på att folk köar för att bli medlemmar, bara vi först har bevisat vilka bra saker vi har åstadkommit under de senaste hundra åren.
Det är tid att medge - nej, det fungerar inte.
Det är tid att erkänna - nej, facket lever inte i tiden.
Det är tid att våga - ja, också vi måste ändra oss.
Detta arbete gör vi under det paraply som heter Framtidsprojektet. Vi ser tillsammans öppet, kritiskt och fördomsfritt såväl i backspegeln som in i framtiden.
I projektet deltar såväl rörelsens egna anställda, förtroendevalda som andra aktiva. Men vi har också inbjudit en stor mängd utomstående från olika samhällsområden; samarbetspartners, forskare, politiker men också helt vanliga finländska arbetstagare och studerande, kvinnor och män, unga och äldre, organiserade och oorganiserade.
FFC-facket är i dag en rörelse för över en miljon helt vanliga mänskor, därför kan vi inte kringgå deras röst när vi bygger upp rörelsens framtid. FFCs framtidsprojekt är helt ärligt öppet för alla åsikter.
Vi siktar på 2025
Vi har en stor, samlade fråga för hela projektet: "Vad ska vi göra för att FFC och FFC-facket ska vara en stark, trovärdig och påverkande aktör också år 2025?". Alla åtgärder har hittills genomförts med inriktning på denna stora och onekligen utmanande fråga.
Det är klart att vi inte på en gång kan lösa problemen. Det är också solklart att det inte ens finns svar på alla frågor. Framtiden är i största utsträckning fortfarande en helt ren och blank sida, men har vi mod, insikter och förmåga att börja skriva ett nytt manuskript?
Vi har under två års tid tillsammans med 600 olika mänskor skissat upp världen omkring oss, skapat en uppfattning om framtidens samhälle och arbetsliv, bedömt styrkan och svagheterna i vårt eget kunnande, granskat hur hållbara rörelsens strukturer är, sökt svar på vad man väntar sig av oss nu och i framtiden, funderat på våra värderingar och hur genomskinliga de är.
Det har varit lärorikt att delta i diskussioner, där man vågar tacka, men också ifrågasätta, berömma, men också tvivla, uppmuntra, men också klandra. Processen har varit värdefull och givande, men inte nödvändigtvis särskilt lätt.
Framtidsprojektet tvingar oss nämligen att ärligt erkänna inte bara vår styrka utan också våra egna svagheter, kritiska smärtpunkter. Dessa smärtpunkter har utkristalliserats till tio kritiska frågor, som vi i nästa skede av projektet börjar söka konkreta svar på.
Tio frågor utan färdiga svar
Vi närmar oss de kritiska frågorna såväl via FFC-fackets innehållsmässiga mål som via handlingspraxis. Det är klokt att fundera på vilken roll centralorganisationen har om förbundsfusionerna fortsätter och det inte ingås några inkomstavtal. Hur garanterar vi i ett sådant läge att rörelsen är stark och förtroendeingivande? Vad ska vi koncentrera oss på, vilket slags kunskap ska vi förstärka?
Går det att förstärka FFCs roll som folkrörelse, en rörelse som tar upp viktiga ämnen till diskussion, som förnyar och som är en rörelse med värderingar? Man brukar fråga om FFCs synpunkter och ställningstaganden i frågor som rör folks vardag - på din sida säger vi i vårt motto.
Den andra helheten gäller rörelsens värderingar, hur de ska göras modernare och kristalliseras i en gemensam mission. Har vi fortfarande gemensamma värderingar, och hur verkar de utåt? Vad innebär solidaritet eller rättvisa för dagens förtroendeman eller för en ung gymnasist?
Å andra sidan, vad betyder arbetet för en ung donare? Håller inställningen till arbetet på att förändras och hur klarar sig facket i denna förändring?
Hurdant arbetsliv?
Hurdant är arbetslivet 2025 - det kan ingen heller svara på; men hur vill vi att det är?
Facket kan ju inte gömma huvudet i busken, när vi talar om miljö och vår jordglobs framtid. Hur sitter en hållbar miljöutveckling i vår intressebevakning, vad kan vi göra inom den sektorn?
Frågorna i den tredje korgen närmar sig utmaningarna utgående från våra egna handlingssätt och -strukturer genom förnyelse. Det finns otvivelaktigt mycket att göra också inom denna sektor, vår organisationsstruktur har ju byggts upp för en helt annan tid och en helt annan situation än dagens.
Verksamhetsmodellen och medlemmarnas påverkningsmöjligheter måste göras enklare och rakare, verksamhetsorganisationen måste svara mot de behov morgondagens arbetsliv har.
Samtidigt måste vi också göra det enklare att bli medlem och skärpa vårt budskap om nyttan och betydelsen av organisering. Det är också en fråga om makt då vi förnyar vår egen organisation och våra handlingssätt. Är vi på riktigt redo att dela med oss av makten?
Är vi på riktigt redo att lyssna och ta emot tankar också av dem som inte har varit aktiva i trettio års tid?
Vi är också tvungna att en stund fundera på betydelsen av och formen på politisk gruppverksamhet i framtiden. Ingen förnekar fackets och den politiska arbetarrörelsens gemensamma rötter, men vore det i 2000-talets Finland förnuftigt att också öppna dörrarna åt andra håll?
Ett diskussionsmaterial "Muutos liikkeessä - liike muutoksessa?" (fritt översatt Ändring i rörelsen - rörelsen i förändring) har sammanställts utgående från de diskussioner som förts hittills.
Materialet utmanar till fortsatt diskussion om förändringen och behovet av den genom att ifrågasätta och provocera. Materialet finns tryckt på finska och det finns också på FFCs hemsida (www.sak.fi/tulevaisuushanke). Via länken på hemsidan kan du också kommentera, argumentera och tacka. Alla slags kommentarer är välkomna; projektet upphör ju inte här - vårt mål är att tillsammans bygga en rörelse, som fortfarande är stark år 2025.
Artikeln ingår i tidningen PAMplus 4/09. Tidningen är Servicefacket PAMs tidning för medlemmar med något förtroendeuppdrag på arbetsplatsen eller i fackavdelningen.
