Arbetsplatserna illa förberedda inför förändringarna i arbetslivet
Två av tre FFC-are har fått nya arbetskamrater
Ifjol anställdes ny arbetskraft på två av tre arbetsplatser där FFC-arna arbetar. På ungefär var fjärde arbetsplats har arbetstagare permitterats eller sagts upp. Jämfört med året innan har flera personer anställts medan uppsägningarna och permitteringarna i någon mån minskat.
På ungefär var sjätte arbetsplats sade man både upp eller permitterade arbetstagare och anställde nya. Mest typisk var denna praxis inom el- och byggnadsbranschen.
På arbetsplatserna fungerar samarbetet nu bättre efter att ha försämrats under konjunktursvackan ända fram till våren 1994. Efter det skedde en klar förbättring fram till år 1998. Under de senaste åren har samarbetet visserligen blivit bättre men förbättringen har gått långsammare.
På arbetsplatserna ingås alltjämt allt fler lokala avtal men också här har takten mattats av. På nästan varannan arbetsplats har arbetsplatsvisa avtal slutits. På ungefär var fjärde arbetsplats, 29 procent, har man avtalat om lönerna medan man på 24 procent av arbetsplatserna ingått avtal om arbetstiderna. På 13 procent av arbetsplatserna har avtal träffats såväl om lön som arbetstid. Tillämpningen av lokala avtal har stött på problem på 14 procent av arbetsplatserna. Tidigare undersökningar har visat att de flesta problem gäller poängsättning av arbetet, bestämmande av arbetstakt samt arbetsgivarens tolkningsrättvid tvister.
De här uppgifterna framgår av FFC:s förfrågan till förtroendemännen som i sepetember-oktober 2000 besvarades av 465 och i mars-april av 487 huvudförtroendemän i FFC-förbunden. Förfrågan görs för att följa med vad som hänt på arbetsplatserna under året och hur utvecklingen går.
Företagen i Finland är inte speciellt väl förberedda inför den ändring av arbetslivet som bl.a. den nya teknologin och generationsväxlingen bland arbetstagarna medför. Huvudförtroendemännen ger företagen vitsordet försvarligt för personalutvecklingen på tröskeln till generationsväxlingen i och med att de stora åldersklasserna kommer upp i pensionsåldern. Vitsordet är 6,3 för ett år, 6,1 för tio år. De högsta vitsorden får de privata servicebranscherna medan industrin får de lägsta vitsorden.
På arbetsplatserna underlåter man ofta att göra upp lagstadgade personal- och utbildningsplaner. Enligt förtroendemännen hittar man med säkerhet planer för 47 procent av arbetsplatserna med fler än 30 anställda, detta trots att lagen om dylika planer varit i kraft redan i en generation. Sämst ställt är det inom industrin.
Enligt förtroendemännen tenderar arbetsplatserna att gå inför bredare uppgiftshelheter, bredare resultatansvar samt individuella och gruppvisa lönetillägg.
- Personalpolitiken bör därför kraftigare stöda den knowhow som denna utvecklingstrend förutsätter, typ mångyrkeskunnighet och yrkesmässiga allmänfärdigheter, konstaterar Erkki Laukkanen, ekonomist på FFC. - Då samarbetet med åren blivit allt bättre är det säkert ingen övermäktig uppgift att ta fram en branschvis och programmässig förändringsstrategi på lång sikt. Det här är något man borde koncentrera sig på under de närmaste åren då det i allt högre grad vilar på arbetsplatsernas eget ansvar att anpassa sig till ändringar som den nya teknologin för med sig samt slå vakt om kunnandet. Den här målsättningen finns också med i riktlinjerna för EU:s sysselsättningspolitik.
Förtroendemännen i FFC-förbunden anser att företagen har större rekryteringssvårigheter än vad de själva anser. Enligt förtroendemännen har varannan arbetsplats under det senaste halvåret haft svårt att hitta en kompetent arbetstagare för någon uppgift, ofta beror det på företagets strama personalpolitik. Man vill inte anställa nya arbetstagare utan utgår ifrån att arbetet sköts med nuvarande personal. Inom branscher som klagar över brist på arbetskraft finns ofta ett förbud mot att rekrytera arbetskraft till allt arbete som utförs.
Förtroendemännen uppskattar att de atypiska arbetsförhållandena fortfarande ökar i antal, trots att denna förfrågan tycks visa att ökningen i varje fall tillfälligt stagnerat. Vart fjärde arbetsförhållande är på deltid och/eller visstid. Det minsta antalet atypiska arbetsförhållanden, eller ca 10 procent, finns inom industrin och de tros inte heller öka, även om man tror att produktionstoppar också här allt mer sköts med tillfällig arbetskraft i framtiden.
Mera information ger:
ekonomist Erkki Laukkanen
tfn 040-532 1777
