Nollavtalen får arbetstagarnas rättskydd att förvittra
Chefsjuristen Timo Koskinen på Finlands största löntagarcentralorganisation kritiserar nollavtalen för att de får arbetstagarnas rättskydd och rättigheter att förvittra.
– Med hjälp av nollavtal kringgår arbetsgivarna bestämmelser kring bland annat prövotid, sjukledighet, arbetsoförmåga och uppsägningsskydd. Arbetstimmarna kan vridas ner till noll om arbetsgivaren upplever att den timanställda orsakar extra kostnader på grund av till exempel lön för sjukdomstid eller uppsägningstid.
Nollavtalen garanterar inte heller någon minimiinkomst för löntagaren. Det är omöjligt för arbetstagaren att uppskatta sina kommande inkomster eftersom de plötsligt och omotiverat kan sjunka.
– Arbetsföra och arbetsvilliga personer som på pappret är anställda tvingas ty sig till bland annat bostadsbidrag och utkomststöd när de erbjudna arbetstimmarna inte räcker till. I sista hand faller notan för utnyttjandet av arbetstagare med nollavtal på kommunerna och staten, påpekar Timo Koskinen.
I nollavtal slås ingen minimiarbetstid fast för arbetstagaren. Enligt uppgifter som Statistikcentralen publicerade i mars i fjol har ungefär 83 000 löntagare ett sådant här avtal.
Medborgarinitiativet begränsar inte studerandes möjlighet att jobba
Enligt medborgarinitiativet skulle den veckovisa arbetstiden inte omotiverat få underskrida 18 timmar. Godtagbara motiveringar kunde till exempel vara studier, barnvård eller partiell ålderspension.
– Det skulle alltså också i fortsättningen vara helt lagligt att ingå arbetsavtal för mindre än 18 timmar i veckan med studerande på deras begäran, betonar Timo Koskinen.
Medborgarinitiativet behandlas just nu i riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott. Utskottet ordnar på onsdag ett offentligt hörande kring initiativet där chefsjuristen Timo Koskinen framför löntagarcentralorganisationerna FFC:s, Akavas och STTK:s gemensamma inlägg.
