Allt fler vill studera med vuxenutbildningsstöd

Efterfrågan på vuxenutbildningsstöd växer snabbt, vilket är ett bevis på de omvälvande förändringar som sker i arbetslivet. Samtidigt skär regeringen ner i stödet.
06.09.2016 07:00
LÖNTAGAREN
Det borde bli enklare att bara gå vissa delar av en examen, anser Utbildningsfondens vd Kati Korhonen-Yrjänheikki.

I fjol lyfte 20 500 personer vuxenutbildningsstöd och i år kommer antalet öka med 20 procent om den nuvarande takten håller i sig.

– När man tar en titt på vem det är som lyfter stödet ser man att vissa yrken håller på att försvinna och folk därför utbildar sig till helt nya yrken, säger Kati Korhonen-Yrjänheikki som är vd för Utbildningsfonden, det vill säga den instans som beviljar och betalar ut vuxenutbildningsstöd.

Det finländska utbildningssystemet och arbetslivet är väldigt examensinriktat. Däremot fäster man för lite uppmärksamhet vid den kunskap som en arbetstagare har samlat på sig under en lång arbetskarriär, anser Kati Korhonen-Yrjänheikki.

– Vi borde gå in för en modell där en studerande som har genomgått en kunskapskartläggning inte skulle behöva avlägga en hel examen utan endast vissa delar. Då skulle fler löntagare ha en möjlighet att förnya sitt kunnande utan att utgifterna för vuxenutbildningen som helhet skulle öka, säger hon.

Vuxenutbildningsstödet består av en fast grunddel samt en förtjänstdel som beror på hur hög lön man har haft. Grunddelen är i dag ungefär 700 euro i månaden, men regeringen har beslutat att skära ner den med 15 procent vid årsskiftet.

Samtidigt förkortas stödtiden från 19 till 15 månader. Hälften av dem som lyfter vuxenutbildningsstöd kommer att beröras av den förkortade stödtiden, och de kommer att bli tvungna att finansiera en del av sina studier med till exempel studielån eller egna besparingar.

Stödet skärs ner

Nedskärningarna är visserligen stora, men ändå lindriga jämfört med regeringens ursprungliga planer. För ett år sedan meddelade regeringen nämligen att den vill göra om hela grunddelen till ett lån, vilket skulle ha betytt att en genomsnittlig vuxenstuderande hade blivit tvungen att lyfta ett lån på 10 000 euro för att finansiera sina studier.

Som en del av konkurrenskraftavtalet som arbetsmarknadsparterna godkände i våras gick regeringen ändå med på att lindra nedskärningarna.

– Det var arbetsmarknadsorganisationerna som räddade vuxenutbildningsstödet, konstaterar Kati Korhonen-Yrjänheikki.

Staten slutar ändå finansiera stödet. Hittills har staten stått för grunddelen medan Arbetslöshetsförsäkringsfonden har finansierat förtjänstdelen. I fortsättningen ska Arbetslöshetsförsäkringsfonden stå för hela finansieringen.

Leena Seretin

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.