Årsskiftet medför ändringar i arbetslöshetsskyddet, beskattningen och socialförsäkringsavgifterna

Fr.o.m. början av 2006 har en rad förändringar skett i arbetslöshetsskyddet, beskattningen och socialförsäkringsavgifterna. I sammanställningen nedan behandlas en del av dem.

Förändringar i arbetslöshetsskyddet

Fortsatt jämkad arbetslöshetsdagpenning

Också efter årsskiftet fortsätter systemet med jämkad dagpenning utan stadgande om maximal tid. De som är berättigade till jämkad arbetslöshetsförmån kan fortsätta att lyfta den till slutet av år 2007 oberoende av om den maximala betalningsperioden redan har uppnåtts. Hittills har tidsgränsen varit utgången av år 2005.

De som är partiellt arbetslösa har rätt till jämkad dagpenning. Enligt lagen om arbetslöshetsskydd kan man få jämkad arbetslöshetsförmån i högst tre år åt gången. Enligt en tidsbegränsad lagändring har man dock hittills kunnat få jämkad förmån även efter det att den maximala perioden har tagit slut.

Möjligheten att också framdeles lyfta jämkad arbetslöshetsförmån utan maxtid förbättrar särskilt de arbetares ställning, som är lågtavlönade och i kvinnodominerade branscher.

Arbetslöshetskravet gällande utbildningsdagpenning lindrades

Arbetslöshetskravet för att få utbildningsdagpenning har lindrats från 85 arbetslöshetsdagar till 65. Om det ingår utbildning i den arbetslöses sysselsättningsprogram betalas utbildningsdagpenning utan krav visavi arbetslöshetstiden. Den arbetshistoria, som också är en förutsättning för att få utbildningsdagpenning definieras härefter så, att familjeledighetsperioder kan räknas som tid i arbete.

Hur hemvårdsstöd påverkar makes arbetslöshetsförmån

Härefter minskar inte arbetslöshetsförmånen om den arbetssökandes maka/make får hemvårdsstöd, om denna själv sköter barnet och samtidigt lyfter föräldradagpenning.

Arbetsmarknadsstödets aktiveringselement

En reform av arbetsmarknadsstödet trädde i kraft vid årsskiftet, med avsikten att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för dem som har varit länge arbetslösa. Man ska utreda den arbetslöses arbetsmarknadssituation noggrannare än hittills och förbättra planerna för hur han kan söka jobb. Reformen innehåller en s.k. samhällsgaranti för långtidsarbetslösa, enligt vilken en särskild aktiveringsperiod infaller efter 500 dagar med arbetsmarknadsstöd, och innebär att arbetsförvaltningen erbjuder effektiverade tjänster.

Om den arbetssökande har lyft arbetsmarknadsstöd i minst 500 dagar, upphör hans rätt till stöd, om han vägrar ta emot, säger upp sig eller av egen förskyllan blir uppsagd från ett jobb eller annan åtgärd som arbetsförvaltningen har erbjudit. Staten och kommunerna står härefter för var sin hälft av finansieringen av det passiva stödet för dem som har fått arbetsmarknadsstöd mer än 500 dagar.

FFC har ansett en reform av arbetsmarknadsstödet nödvändig, för den ger ökade resurser för en aktiv arbetskraftspolitik och förbättrar kvaliteten på de åtgärder som erbjuds de arbetslösa. Arbetsmarknadsstödets 500 dagar får emellertid inte bli en nedre gräns för att inleda aktiveringsåtgärder, utan dessa bör finnas till buds så fort arbetslösheten börjar dra ut på tiden.

Det är viktigt att också beakta den arbetslöses rättsskydd, när man strävar till att i högre grad kräva &#;8221motprestationer”. FFC har också förutsatt att arbetskraftsbyråerna och servicecentren för arbetskraft ändrar sin verksamhetskultur så, att de kan erbjuda stödåtgärder som tjänar den arbetslöses intressen.

Systemet med sysselsättningsstöd ersattes med lönestöd

Istället för sysselsättningsstöd betalas fr.o.m. årsskiftet ett lönestöd. Arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd för att anställa en arbetslös arbetssökande, stödet består av en grunddel och en extra del. Grunddelen är lika stor som arbetslöshetsersättningen grunddagpenning, dvs. 23,50 euro per dag. Tilläggsstödets storlek beror på den avlönade personens individuella situation.

Höjt arbetslöshetsskydd

Från årsskiftet höjdes den arbetslöses grunddagpenning, grunddelen i den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen och arbetsmarknadsstödet till 23 euro 50 cent per dag. Om den arbetslöse har barn under 18 år betalas en barnförhöjning, som fr.o.m. årsskiftet är 4,45 euro för ett barn, 6,54 för två och 8,43 för tre barn eller fler.

Förändringar i beskattningen

Stöd för arbetsintensiv verksamhet

Sedan början av 2006 har arbetsgivarna kunnat få ett s.k. låglönestöd, om de i sin tjänst har en arbetstagare som är minst 54 år gammal och arbetar heltid för en lön på mellan 900 och 2000 euro i månaden. Lagen om ett temporärt låglönestöd för arbetsgivare är i kraft till utgången av år 2010.

Klarare definition av tillfällig arbetsresa

I lagen om inkomstskatt har man skrivit in ett tillägg, som i huvudsak definierar tillfälligt arbete som arbete i högst två år på samma ort. Under vissa omständigheter kan tidsgränsen för tillfälligt arbetsuppdrag förlängas till tre år. Med den här specificeringen av inkomstskattelagen vill man lindra beskattningen för dem som är utkommenderade till annan ort, för under en tillfällig arbetsresa kan man betala ut skattefria ersättningar för resekostnader.

Övriga ändringar i beskattningen

Skatteförslaget och skattedeklarationen förenas detta år och alla skattskyldiga får en färdigt ifylld skattedeklaration. Inkomstskattegraden har lindrats något och inkomstskattetabellen har inflationsjusterats med två procent. I statsbeskattningen finns ett nytt avdrag för inkomstens förvärvande och hushållsavdragets maximala belopp har fördubblats, när det gäller hushålls-, vård- och omsorgsarbete. Beskattningsvärdet på resebiljetter som arbetstagare får som anställningsförmån är 75 procent av gängse värde.

Ändrade socialförsäkringsavgifter

Socialförsäkringen tudelas

Finansieringen av sjukförsäkringen har från och med detta år delats i två delar, en arbetsinkomstförsäkring och en sjukvårdsförsäkring. Arbetsinkomstförsäkringen bekostar sjuk- och rehabiliteringspenningar, moderskaps- och föräldrapenningar samt ersättningarna till arbetsgivarna för att de arrangerar företagshälsovård och betalar lön för sjuk- och moderskapsledighet. Sjukvårdsförsäkringen ersätter för sin del en del av kostnaderna för undersökningar, vård, läkemedel och resor samt rehabiliteringsåtgärder.

Löntagarnas ansvar för finansieringen av sjukförsäkringen ökar, för löntagarna betalar både en i beskattningen avdragbar dagpenningsavgift för arbetsinkomstförsäkringen och en sjukvårdsavgift som drivs in i samband med skatten. Löntagarna betalar 0,77 procent i avgift för arbetsinkomstförsäkringen (i genomsnitt 0,44 % netto) och 1,33 procent för sjukvårdsförsäkringen.

Arbetsgivarna bidrar till finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen med en avgift på 2,06 procent.

Höjd arbetslöshetsförsäkringsavgift

Även om arbetslösheten har minskat, har arbetslöshetskassornas utgifter ökat. Det finns flera orsaker till utgiftsökningen: ett större antal människor än beräknat lyfter den tilläggsdagpenning som hör samman med långtidsarbetslöshet, den inkomstrelaterade arbetslöshetsförmånen har förbättrats något, och de extra utgifterna för arbetspension, i och med att arbetslöshet och alterneringsledighet berättigar till pension, har varit större än beräknat.

I och med de ökade utgifterna steg löntagarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift med 0,08 procentenheter från årets början. Arbetsgivarnas motsvarande avgift steg lika mycket och ytterligare ökade omställningsskyddet den avgift arbetsgivarna betalar med 0,04 procentenheter. Arbetsgivarna betalar nu i genomsnitt 0,12 procentenheter mer för arbetslöshetsförsäkringen.

Tillfälligt sänkt avgift för APL-försäkringen

Årets APL-avgiftsnivå är oförändrad, dvs. den genomsnittliga APL-avgiften är 21,6 procent av lönerna. Avgiften har emellertid tillfälligt sänkts med 0,6 procentenheter, vilket beror på ett överskott av de indrivna avgifterna för arbetsoförmåga som har uppstått under tidigare år. Den temporära sänkningen kommer arbetsgivare och arbetstagare till godo och delas jämnt mellan dem.

Löntagarnas APL-avgift sjunker med 0,3 procentenheter. Därmed är APL-avgiften för löntagare under 53 år 4,3 % av lönen och 5,4 % av lönen för dem som har fyllt 53 år.