Brutet index tryggar pensioner för dem som nu är unga
Riksdagen kommer under hösten att ta ställning till ett medborgarinitiativ om att ändra arbetspensionsindexet. Nästan 85 000 personer har undertecknat initiativet där man föreslår att det så kallade brutna indexet ska slopas och att pensionerna i stället ska justeras i samma takt som lönerna för dem som arbetar. Det brutna indexet innebär att pensionerna huvudsakligen justeras enligt hur konsumentpriserna utvecklas, medan löneutvecklingen har en mindre effekt.
Pensionsexperter varnar för att hela pensionssystemet i längden kan tömmas på pengar om medborgarinitiativet godkänns i riksdagen. Inte heller FFC anser att det är befogat att ändra indexet, eftersom det skulle leda till att pensionsutgifterna ökar märkbart. Dessutom är den föreslagna modellen orättvis på många sätt.
– De som skulle vinna är de nuvarande pensionstagarna samt de som är nära pensionsåldern. Deras arbetspension skulle stiga. De som däremot skulle tvingas betala för reformen är de unga samt deras barn och barnbarn, säger FFC:s socialpolitiska chef Sinikka Näätsaari.
Hon påpekar att det är de med hög pension som skulle vinna mest på en övergång från brutet index till förtjänstnivåindex. För personer med låg pension skulle nyttan däremot vara liten.
Om medborgarinitiativet går igenom och arbetspensionsindexet i framtiden helt följer löneutvecklingen, så måste man avsevärt höja de arbetspensionsavgifter som arbetsgivarna och löntagarna betalar. Dessutom finns det en risk för att man tvingas göra pensionerna mindre i framtiden.
Pensionsavgiften har stegvis höjts och när arbetsmarknadsparterna för två år sedan enades om den senaste pensionsreformen slog man fast att avgiften 2017 höjs till 24,4 procent. Om medborgarinitiativet godkänns borde avgiften höjas ytterligare, till 30 procent, visar Pensionsskyddscentralens beräkningar.
– En så här stor höjning är omöjlig med tanke på sysselsättningen och löntagarnas köpkraft, säger Sinikka Näätsaari.
Det andra alternativet för att finansiera en övergång till förtjänstnivåindex är att ta av det kapital som har placerats i pensionsfonderna. På lång sikt skulle det här leda till att avkastningen från fonderna inte räcker till. Pensionsskyddscentralen bedömer att fonderna skulle vara helt tömda på 2060-talet.
– Om fonderna töms så betyder det att hela arbetspensionssystemet kollapsar, varnar Sinikka Näätsaari.
Allt färre ska betala för allt fler
Finlands befolkningspyramid är ofördelaktig, för samtidigt som pensionstagarna blir allt fler så krymper den andel av befolkningen som är i arbetsför ålder. Det här betyder att en allt mindre grupp löntagare ska betala pensionerna för en allt större grupp.
Det var för att råda bot på den här situationen och trygga jämlikheten mellan generationerna som arbetsmarknadsparterna för två år sedan enades om att förnya pensionssystemet. Det nya systemet träder i kraft vid årsskiftet och innebär både att pensionsåldern höjs och att pensionsavgiften stiger.
– Arbetspensionssystemet är för första gången någonsin i balans ekonomiskt. Det här är viktigt för FFC, för nu är pensionslöftet till de unga på en hållbar grund, säger Sinikka Näätsaari.
Pirjo Pajunen
