FFC: Kommunernas ekonomi tyngdpunkt för stimulans
Den ekonomiska situationen håller på att leda till en sysselsättningskris, som av regeringen förutsätter krafttag inom arbetskraftspolitiken, konstaterar FFC i sina budgetmålsättningar. Spelet är ändå inte förlorat, för med snabba och tillräckligt effektiva ekonomiska och sysselsättningspolitiska åtgärder går det att förhindra att sysselsättningskrisen förvärras.
FFC understryker att de nya stimulansåtgärderna bör ha sin tyngdpunkt i direkta offentliga investeringar och offentlig konsumtion, om bästa möjliga sysselsättningseffekt skall uppnås. Till exempel behöver landsvägarnas och järnvägens stamförbindelser en grundförbättring. Nu är rätta ögonblicket att inleda trafikledsprojekt, som ökar den ekonomiska aktiviteten och stärker både den finländska konkurrenskraften och trafiksäkerheten.
Den drastiska minskningen av kommunala skattören, som föranleds av lågkonjunkturen, förorsakar ett betydande tryck på skattehöjning och nedskärningar inom kommunerna. Hittills har landets regering inte gett kommunerna någon lindring för den obalans som hotar finansieringen av kommunala tjänster. Stimulansåtgärdernas tyngdpunkt måste snarast flyttas till att stärka den kommunala ekonomin och trygga basservicen.
Kommunernas statsandelar och behovsprövade bidrag måste ökas och de sistnämnda riktas särskilt till de kommuner som mister samfundsskatt på grund av strukturomvandling. Staten måste sörja för att den statsandelsreform, som nu är under beredning, stöder den kommunala ekonomin i dess helhet och samtidigt riktar utvecklingen mot en mer hållbar och fungerande kommunstruktur.
Mera budgetmedel till arbetskraftspolitiken
Den drastiska försämringen av sysselsättningsläget förutsätter en snabb och kraftig ökning av budgetmedlen till arbets- och näringsbyråerna. Servicen för permitterade måste förbättras och samtliga permitterade registreras som personliga kunder hos TE-centralerna. Eftersom regeringen under sin mandatperiod har skurit ner budgetanslagen för arbetskraftspolitik är det nu skäl att snabbt ändra riktning, konstaterar FFC.
Som en del av socialinpon nyligen utvidgades omställningsskyddet att gälla också permitterade. För att de arbetslösa och permitterade skall få snabb och effektiv service måste extra budgetmedel sättas in. De budgetmedel som föreslås i tilläggsbudgeten lyfter inte helhetsanslaget ens till fjolårsnivå, då man beaktar nedskärningarna i de arbetskraftspolitiska anslag som ingick i den ordinarie budgeten för innevarande år.
Genomförandet av statens produktivitetsprogram måste omprövas i ljuset av den försämrade sysselsättningssituationen. Staten föregår med dåligt exempel visavi sin egen vilja att sysselsätta, om den fortsätter med produktivitetsprogrammets personalnedskärningar, anser FFC. Man bör nu avstå från de systematiska personalminskningsmålsättningarna.
Grundtryggheten måste förbättras
För att hjälpa dem som har det allra svårast ekonomiskt måste grundtryggheten förbättras. Grundavdraget i kommunalbeskattningen måste höjas till minst 2000 euro och den förlust detta förorsakar kommunerna bör kompenseras dem till fullo.
För att fördela kostnaderna för föräldraledighet jämnare föreslår FFC en föräldraförsäkring. Enligt modellen fördelas kostnaderna för föräldraledighet kollektivt mellan alla arbetsgivare. Föräldraledighetsperioden bör också förlängas så att den fortsätter åtminstone tills barnet fyller ett år.
En finskspråkig version av FFC:s målsättningar för regeringsprogrammets mellanbokslut och rambeslut för 2010-2013 samt statens budget för 2010 finns i pdf-format via länkarna i högerspalt.
