Finska Gallup: Medborgarnas inpoförväntningar stiger
Hela 69 procent av finländarna föredrar en inkomstpolitisk helhetsuppgörelse framom förbundsuppgörelser i höstens inkomstförhandlingar. Förbundsvisa löneavtal stöds av bara 22 procent av finländarna. Den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsens popularitet är nu större än i någon tidigare arbetsmarknadsbarometer. Finska Gallup har mätt det finländska arbetsmarknadsklimatet sedan år 1995.
Framför allt lantbruksföretagarna efterlyser en inkomstpolitisk helhetsuppgörelse (80 %). En sådan önskas också av högre (76 %) och lägre (75 %) tjänstemän och av FTFC:s (82 %) och Akavas (78 %) medlemmar. Av FFC:s medlemmar vill 67 procent ha en central uppgörelse medan drygt en fjärdedel (29 %) önskar en avtalsrunda på förbundsnivå. Förbundsuppgörelser är i snitt mer populära bland arbetare (29 %), unga (34 %) och företagare (29 %).
Främsta målet att stöda sysselsättningen
Det viktigaste målet för nästa förhandlingsrunda bör vara att stöda sysselsättningen, menar finländarna. Tre av fyra (76 %) menar att sysselsättningen är ett ytterst viktigt mål för inkomstförhandlingarna. Mer än varannan (55 %) menar att löntagarnas socialskydd hör till de viktigaste målen.
Också en förbättring av anställningsskyddet betraktas som ett viktigt mål (52 % av de svarande). Skattelättnader önskar 43 % av de svarande och löneförhöjningar 38 %.
Mer än hälften av finländarna (54 %) anser fortfarande att det behövs en stabiliserande inkomstpolitisk uppgörelse vars mål är att öka sysselsättningen och där de som arbetar nöjer sig med små löneförhöjningar. Två av fem (41 %) protesterar ändå mot förslaget om små löneförhöjningar. Den tanken stöds framför allt av lantbrukare och högre tjänstemän. Arbetare och lägre tjänstemän förhåller sig klart mer reserverade till små löneförhöjningar. Över hälften (52 %) av de lägre tjänstemännen motsätter sig förslaget till små löneförhöjningar som en del av en inkomstpolitisk uppgörelse.
Åsikterna går isär bland löntagarorganisationernas medlemmar när man frågar dem om moderata löneförhöjningar. Över hälften av FTFC:s och Akavas medlemmar nöjer sig med små löneförhöjningar. Däremot är en majoritet av FFC:s medlemmar (53 %) emot förslaget.
Knappt en tredjedel av folket (30 %) kräver kännbara löneförhöjningar vid nästa avtalsrunda och de motiverar kravet med att löneförhöjningarnas storlek inte påverkar vare sig konkurrenskraften eller sysselsättningen. Ändå motsätter sig en majoritet av folket (63 %) tanken på stora löneförhöjningar. FFC-medlemmarna har högre förväntningar än medlemmarna i de övriga organisationerna: 36 % av FFC-förbundens medlemmar menar att t.o.m. stora lönelyft är berättigade.
Nyttan med större löneskillnader ifrågasätts
Bara en fjärdedel av finländarna (24 %) tror att det på sikt är nyttigt att öka löneskillnaderna medan däremot 72 procent har helt motsatt åsikt. Inte en enda befolkningsgrupp som sådan tror på nyttan med ökade löneskillnader. Förvånansvärt nog kommer det kraftigaste motståndet mot ökade löneskillnader från Akavas medlemmar (79 %) och från de högt utbildade (83 %).
För arbetsmarknadsbarometern intervjuade Finska Gallup 1000 finländare under perioden januari-februari 2004. Arbetsmarknadsklimatet har mätts regelbundet varje halvår sedan 1995.
