Herr O: Vår beredskap

Svenske statsministern Per Albin Hansson fällde år 1939, strax före andra världskrigets utbrott det legendariska yttrandet: " Vår beredskap är god!" Ett yttrande som kom att diskuteras, för många ansåg att Sveriges dåvarande militära beredskap i fall av ett tyskt anfall var rätt svag.
14.02.2012 09:00
LÖNTAGAREN
Mikael Forss har en bakgrund som forskare i national- ekonomi men är numera närmast yrkesbyråkrat och amatörfilosof

Själva talet handlade ändå i mångt och mycket om folkförsörjningsfrågor och beredskapen att tackla sådana under ett storkrig, en nog så viktig fråga även för ett land som hade för avsikt att leva i fred och förbli neutralt.

Hur pass aktuellt är det med försörjningsberedskap i fredstid i det tjugoförsta århundradets Finland? Är vår beredskap god? Är det viktigt? Vi fick oss en visserligen ovälkommen men kanske hälsosam lektion i den frågan annandag jul 2011 och under de påföljande dagarna. Stormen som drog över landet fällde en stor mängd träd och skadade därmed en sådan mängd luftburna elledningar att reparationsarbetet ohjälpligt drog ut på tiden. Många var utan ström i flera dagar och några saknade elektricitet ännu på trettondagen.

Stormen visade att krisberedskap inte alls behöver handla om dramatiska krigsscenarier och terrorattacker utan om något så pass vardagligt som luft och väderlek.

Vi är numera från huvud till fot impregnerade av framstegstanken som invaggar oss i föreställningen att samhället hela tiden blir bättre på alla sätt. Framför allt tryggare. Det stämmer också när vi ser på statistiken. Men samtidigt har vi gjort oss beroende av en allt mera sårbar och känslig teknisk omgivning vars kraft kommer från ständigt påkopplad elektricitet.

Elledningar och datanät ägs av börsnoterade bolag som delvis drivs av relativt kortsiktiga privata vinstintressen. För Finlands nationalekonomi betyder det i slutändan att pengar som skulle kunna investeras i att förbättra elnätens säkerhet styrs till vinster och dividender. Eller om man vill tillspetsa det hela i lite mera populistisk anda: i stället för att bygga trygga elnät nergrävda i marken förser bolagen sina chefer och ägare med schweiziska bankkonton, golfbanor, lyxbåtar och sportbilar.

Det är inte rättvist. Som medborgare i ett demokratiskt styrt samhälle har vi rätt att kräva trygga elnät samt data- och telekommunikationer. Dessa "barn" slängdes ut med badvattnet när den stora privatiseringsvågen svepte över landet på nittiotalet och omvandlade de stora statsbolagen till privata börsbolag.

Försörjnings- och beredskapsfrågan vägde inte tillräckligt tungt när besluten togs. Resultatet såg vi annandag jul. Vår beredskap är inte bra - gräv ner kablarna!

Mikael Forss

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.