”Otryggheten är det stora hotet mot konkurrenskraften”

– Jag drivs av ideologin, men samtidigt har jag en stark akademisk bakgrund, säger Christina Colclough som i augusti tillträdde som generalsekreterare för Nordens fackliga samorganisation NFS.

Colclough är en stark anhängare av den nordiska arbetsmarknadsmodellen och den nordiska företagskulturen som bygger på samarbete mellan ledning och arbetstagare. Men hon är bekymrad över att arbetsgivarna säger att man måste sänka lönerna för att öka produktiviteten.

– Det är inte låga löner, låga skatter eller en oreglerad arbetsmarknad som gör att de nordiska länderna är bland de mest konkurrenskraftiga i världen. Det är den samarbetskultur och ömsesidiga respekt som vi har haft på arbetsplatserna. Den leder till innovationer då arbetstagarna vågar komma med förbättringsförslag, säger Colclough.

Hon vet vad hon talar om. I sin doktorsavhandling undersökte hon nämligen kulturen vid danska företag i hemlandet och vid deras dotterbolag i Polen och Ryssland. Hon påpekar att arbetstagarna i Norden identifierar sig starkt med sin arbetsgivare – man säger ”vi” då man talar om företaget.

– Otryggheten på arbetsplatserna är det stora hotet mot konkurrenskraften. Också företag som gör vinst säger upp många anställda. Då vågar de anställda inte komma med utvecklingsförslag, för de vill inte dra till sig uppmärksamhet av rädsla att förlora jobbet.

Norden har makt

Christina Colclough har en dansk mamma och en brittisk pappa. Som barn bodde hon i Storbritannien, innan familjen på 1980-talet fick nog av Margaret Thatchers politik och flyttade till Danmark. De senaste åren har hon bott i Sverige och jobbat som generalsekreterare för den nordiska samarbetsorganisationen för finansbranschens fackförbund, NFU.

– Eftersom jag inte är från Norden, utan är uppvuxen i London, kan jag se på den nordiska modellen utifrån. Jag har sett hurdan negativ effekt ett klassamhälle kan ha på ett land, och tycker att vi ska sätta alla våra krafter på att försvara de fantastiska land vi har i Norden, säger Colclough.

Hon påpekar att de nordiska länderna, tack vare den höga organiseringsgraden, har mycket makt inom Europeiska fackliga samorganisationen EFS. Det är bland annat genom EFS som Nordenfacket kan påverka utvecklingen i Europa. Dessutom ska NFS påverka och aktivera Nordiska ministerrådet.

– I EU-frågor ska vi vara uppmärksamma på varenda liten detalj i varenda lagstiftningsfråga, för att försäkra oss om att de inte kommer att ändra på autonomin i vår arbetsmarknadsmodell.

I Norden motsätter sig facket bland annat en lagstadgad minimilön, eftersom vi har ett fungerande samarbete med arbetsgivarparten där lönenivåerna slås fast genom kollektivavtalen. I övriga delar av Europa är facket däremot i stort behov av lagar för att åstadkomma förbättringar.

En annan viktig fråga för NFS är samarbetet med facket i Baltikum.

– Det är i vårt intresse att Baltikum är så starkt som möjligt och att Östersjöländerna samarbetar så mycket som möjligt, säger Christina Colclough.

Allra först hoppas hon ändå att såväl facket som politikerna i Norden skulle stanna upp en stund för att fundera på vilka frågor det är vi vill driva i fortsättningen, då arbetsmarknaden och samhället förändras.

– Vad det är vi kan som inte andra kan? Vad kan vi leva av i framtiden? Jag tror att Norden kan få en större roll, men vi måste bli modigare. Det gäller såväl facket som arbetsgivarna och politikerna.

Jonny Smeds