Kouvola ska klara skivan

De första permitteras redan i april. Alternativet är att ta tjänstledigt utan lön, eller som det heter ”talkoledigt”.

– Det blir ett oerhört tungt år för alla arbetstagare, då tjänsteservicen ska fungera trots permitteringar. Det finns en risk att folk gör mer än de orkar för att få behålla jobbet, säger Hannu Repo, JHL:s regionchef i sydöstra Finland.

Och om jobbet sköts med färre händer får staden vatten på kvarn: man klarar sig med färre anställda.

Social- och hälsovårdstjänsterna är inte tänkta att beröras av permitteringarna. Men om granskningen i slutet av juni visar att budgetmålet inte nås, tar man också där till veckolånga permitteringar.

– Faktum är att kommunanställda arbetar övertid redan i dag. Det finns alltså inte tillräckligt med personal. Hur har staden råd ha folk att arbeta över? frågar Repo.

– Personalen har det kärvt och jobbigt också utan permitteringar, inflikar huvudförtroendeman Heli Hamari.

Fråga de anställda i stället för konsulter

JHL kommer inte stillatigande att se på då Kouvola agerar. Facket vill komma med redan under planeringen, inte först då besluten tagits.

– Hellre diskuterar vi tjänsteproduktionen med både arbetstagare och arbetsgivare, i stället för att vi ses som en broms, säger Hamari.

Hon liksom Repo menar att det skulle vara fiffigt att fråga arbetstagarna själva hur deras jobb kunde utvecklas och göras effektivare.

– Så gör man i Nyslott och så kunde man gott göra också i Kouvola. I stället finns här effektiverare och konsulter i övermåtta, säger Repo.

Han menar att JHL:s förtroendemän och arbetstagare tillsammans med arbetsgivaren skulle nå precis samma resultat.

Stadens personal uppgick i början av 2009 – då nya Kouvola föddes – till 5 879 personer. I slutet av fjolåret var antalet anställda 6 647. Kouvola har tagit på sig nya verksamheter som lantbruksavbytarservicen och Norra Karelens sjukhus. Under toppåret 2013 beräknas 184 personer gå i pension och 76 i invalidpension, totalt 260 personer.

– De flesta som går i pension gör det i branscher där fler händer behövs, i "fel" branscher alltså. Strukturen är snedvriden. Förvaltningen är alldeles för stor i relation till tjänsteproduktionen, säger huvudförtroendeman Hamari.

Drygt 1 500 kommunanställda hör till JHL:s tre föreningar, 29:an, 96:an och 394:an som än så länge fungerar alla för sig.
– Jag vill påstå att det är våra medlemmars händer som kommunen behöver, tillägger Hamari.

Köptjänsterna blir allt dyrare

Repo liksom Hamari och arbetarskyddsfullmäktige Pirjo Pelkonen har svårt att se logiken i Kouvola stads beredskap att gå in för köptjänster.

– Staden och de förtroendevalda följer med personalkostnaderna och antalet anställda men sväljer kostnader för köptjänster med hull och hår – och ser inte att också de är personalkostnader. Köptjänsterna ökar med 8–10 procent varje år medan personalkostnaderna ökar med cirka 3 procent, men det tycks man inte inse eller bry sig om, säger Repo.

Det talas om att den kommunala sektorn har svårt att få personal. Repo är förundrad över att detta tydligen inte gäller den privata sektorn.

– Kouvola stad skulle säkert få personal om vi kunde erbjuda rejäl lön och goda anställningsvillkor.

Arbetarskyddsfullmäktige Pirjo Pelkonen inflikar att den privata sektorn kanske lockar då vårdarna tror att arbetstakten är lägre där och arbetet är fördelat på flera händer.

Många tar tillbaka tjänster i egen regi

JHL vill ha insyn i vad arbetet kostar som köptjänst respektive i kommunens egen regi, inte som nu att köptjänstens kostnad ges som en klumpsumma.

– Det är oundvikligt att gallra i servicen, men vi vill ha insyn också i kvaliteten. Tekniska verket har dimensionerat och pensionerat och visar nu upp vinst. Ändå är det i första hand städning och matlagning som ska konkurrensutsättas, säger Hamari.

Trion påpekar att kommuner som lagt ut tjänster i dag tar tillbaka dem i egen regi. Kotka har tagit tillbaka städningen, Nyslott en del tjänster likaså.

– S:t Michel tog vården tillbaka då den privata blev för dyr. I Kouvola talas det nu varmt för att lägga ut åldringsvården. Jag tycker det är kortsynt att lägga ut verksamheter – också övervakning från kommunalt håll kostar, säger Repo.

Han betonar att det för Kouvola nu gäller att utveckla och effektivera stadens verksamhet.

– Det kan bli aktuellt med att säga upp personalen. Redan därför är det viktigt att vi i facket åtminstone håller jämna steg med arbetsgivaren. Helst bör vi ligga steget före. För alla våra förtroendevalda gäller det nu att orka till 100 procent, säger JHL:s regionchef Hannu Repo.

Varför utbildades inte personalen redan 2009?

Då kommunerna slogs samman fick en del arbetstagare byta arbete och arbetsplatser inom kommunen.

– Ingen sökte jobben, de bara delades ut någonstans. Det här innebar att cheferna, också vid stora avdelningar, inte alltid har den utbildning som hade behövs för uppgiften, säger JHL:s huvudförtroendeman Heli Hamari.

Kommunindelningslagen förutsatte inte att personalen skulle få behålla samma uppgifter vid en kommunsammanslagning. Utbildning för nya uppgifter hade varit en möjlighet.

– Kommunen vågade inte börja omskola personal för uppgifter där folk behövdes. I stället anställdes projektarbetare i parti och minut och pengarna rullade, menar JHL:s kommunchef Hannu Repo. Han understryker att möjligheten till utbildning och omplacering av personalen i rätta uppgifter ytterligare bör betonas i den nya kommunstrukturlagen.

Varför gjorde Kouvola då inget, trots att det år 2009 bör ha varit känt var personal skulle behövas då folk pensioneras? Frågan går till kommunstyrelsens ordförande Jari Larikka (Saml).

– För fem år sedan kunde vi inte göra upp planer för en framtida organisation, och säga att för dig och dig finns inga jobb om fem år. Då hade antalet personer på invalidpension stigit orimligt, säger Larikka.

Ingegerd Ekstrand