Flimmer & brus: Allt annat än dramatiskt
Våra ryska grannar lär ha lite samma problem, populärkulturellt sett. Lev Tolstoj och Fjodor Dostojevskij i all ära, men sen då? Vladimir Vysotskij, Pjotr Tjajkovskij, naturgas och nojig nationalism smäller inte så himla högt – i termer av internationellt gångbar mediasexighet.
Men skam den som ger sig. Det ryssarna förlorar på karusellen tar de igen på gungorna, rättare sagt tv-kanalen RT (Russia Today) – den ingår idag i de flesta kabelkanalpaket – som med Kremls goda minne sprider en ”alternativ världsbild”. Inte sällan med sinne för såväl svart humor som politiskt spetsad science fiction.
Talande är att när RT med utgångspunkt i den syriska flyktingkrisen pejlar de parlamentariska stämningarna i Sverige är det en tomte från Sverigedemokraterna som placeras framför kameran. Snacka om propagandaseger.
I den meningen har finlandssvensk lokal-tv inte mycket att komma med, så varför inte satsa på det gamla hederliga dramakortet, som ett sätt att sätta Svenskfinland på kartan. Eller som Gunilla Hemming i en insändare i Hbl uttrycker saken: ”Det är i drama man talar till hela människan, det är i dramat man beskriver det där som inte går att beskriva.”
Men smakar det så kostar det – till skillnad från så mycket annat som Yle Fem sysslar med nuförtiden. Hellre då åka snålskjuts på de övriga nordiska länderna och låtsas som om dramakvoten därmed vore fylld.
Underförstått: finnar är vi inte, ryssar vill vi inte bli, låt oss alltså vara vattusvenskar.
Krister Uggeldahl
