"Rörliga polisen får inte dras in"

Företagarna i transportbranschen, arbetsgivarförbunden och Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT har i samförstånd försökt arbeta för att rörliga polisen inte ska dras in. Marko Piirainen, AKT:s nyutnämnda ordförande, anser att rörliga polisen mycket väl klarar av att övervaka såväl vagnparkens säkerhet som chaufförernas arbetstider.

Vem av oss vill röra sig på vägarna om den mötande långtradaren har en dåligt surrad last, slitna däck, opålitliga bromsar och en chaufför som får en timpeng på sex euro och håller på att somna?

– Därför kräver vi att rörliga polisen ska få finnas kvar. Det är en säkerhetsfråga och ligger i alla ärliga, skötsamma företagares intresse. Rörliga polisen gör ett viktigt arbete för att bekämpa grå ekonomi inom transportbranschen, poängterar Piirainen.

– Jag bedömer att uppsatta sparmål inte nås, då priserna samtidigt dumpas och pengar läcker ut i den grå ekonomin.

Piirainen berättar att man i Sverige och Norge har gjort liknande förändringar och på två år upphörde övervakningen. Rörliga polisen i Finland har varit en effektiv övervakare. Också inspektörerna vid Arbetarskyddsförvaltningen har numera mindre tid för granskningar i trafiken.

Samgångsprojektet går i stöpet

Projektet för att fusionera fackförbunden inom transportbranschen avancerade fortfarande raskt då intervjun gjordes, men efter att Post- och logistikunionen PAU:s  förbundsfullmäktige kort senare beslöt att dra sig ur projektet, så konstaterar Marko Piirainen att samgångsplanerna den här gången går i stöpet.

Jussi Koivunen, som fungerar som utredningsman och driver projektet, hade precis fått avsiktsförklaringen klar och den skulle inom de närmaste veckorna presenteras för förbundens beslutsfattande organ. Målet var att förbunden skulle ha fattat beslut om samgång under våren.

I fusioneringsprojektet deltog förutom AKT och PAU också Luftfartsunionen IAU, Fackförbundet för kabinpersonal i Finland SLSY och Finlands Sjömans-Union FSU. Förbunden har sammanlagt närmare hundratusen medlemmar.

– Med tanke på intressebevakningen vore det viktigt att förena krafterna. Jag förespråkar ett starkt transportförbund, betonar AKT:s ordförande Marko Piirainen.

– Att PAU drog sig ur samgången betyder inte att det breda och täta samarbetet mellan transportförbunden skulle försvinna, snarare tvärtom påpekar Piirainen.

Piirainen betonar att transportfacken tog sina första gemensamma steg redan 1998 då AKT:s dåvarande ordförande Kauko Lehikoinen försökte hitta gemensamma lokaler för transportförbunden. Nu arbetar förbunden i samma hus och har viss gemensam personal.

Många utmaningar

AKT ser nu framåt och har full funktionsförmåga, säger Piirainen. Kriserna vid förbundskontoret är förbi.
– Jag tycker att förbundet har visat att det fungerar väl också i svåra tider. Vi har en kunnig personal och en administration som förmått föra också svåra frågor vidare.

– Med samma energi och målmedvetenhet tacklar vi utmaningarna inför framtiden i branschen. EU-lagstiftningen för ständigt med sig omställningar, konkurrensen skärps, direktivet om hamntjänster kräver intressebevakning och även cabotagetrafiken innebär utmaningar, det vill säga när ett fordon sköter transporter i ett annat land än där det är registrerat. Dessa är viktiga frågor inom intressebevakningen.

Förutom en omstrukturering i transportbranschen pågår en generationsväxling av förtroendepersoner. Piirainen menar att man lyckats väl med att få medlemmar och förtroendemän på stora arbetsplatser. På små arbetsplatser är det inte alltid självklart att man organiserar sig, men rätt väl har AKT hittat förtroendemän också där.

Aino Pietarinen (översättning Viola Eksten)