På Ruukki ingriper man innan oj blir aj
Inom arbetarskyddet finns det inget utrymme för tur. Alla olycksfall kan undvikas om man inte nöjer sig med att säga att misstag händer. Det påpekar Ulf Heimberg som är arbetarskyddsfullmäktig vid Ruukki Metals rörfabrik i Hangö.
Samma tankesätt genomsyrar all verksamhet i Rautaruukki-koncernen. Genom långsiktigt och medvetet arbete kan man förändra invanda rutiner till det bättre.
– Det handlar inte bara om att arbetsgivaren tjänar ekonomiskt på en god arbetsmiljö, utan det finns en omtanke, säger Ulf Heimberg.
– Personalen är också aktiv, och det är vi tacksamma för, säger Ben Jansson.
Han är arbetarskyddschef på Hangöfabriken som sammanlagt sysselsätter 100 personer. Den vanligaste olyckstypen är fingrar som kommer i kläm, vanligen i samband med underhåll eller någon annan undantagssituation.
Här är det inte bara obligatoriskt med hjälm, skyddsglasögon, hörselskydd och skyddsskor. På grund av bland annat trucktrafiken är det också förbjudet att tala i mobilen då man rör sig på fabriksgolvet. Och när man går i trappan håller man i ledstången – också då man går nedför.
– I trappan sker största delen av olyckorna på det sista trappsteget, då man mentalt ligger steget före. Det tar en tid innan man lär sig en sådan här grej, men efter några månader gör man det överallt. Reglerna gäller alla, också ledningen. Det finns inga undantag, påpekar Ulf Heimberg.
Han tillägger att arbetarskyddet inte slutar vid fabriksporten. Samma säkerhetstänkande ska gälla på resan till och från arbetsplatsen, och helst också hemma.
– Jag tror att största delen av våra operatörer använder skyddsglasögon då de klipper gräs hemma. De vet att en sten kan komma flygande.
Enkelt att rapportera farosituationer
Enligt lagen ska man på arbetsplatserna rapportera alla farosituationer, oavsett om det är nära ögat eller om resultatet är en olycka. Men i praktiken struntar många i att rapportera de fall då man undkommer med blotta förskräckelsen, antingen för att man skäms över att ha slarvat eller för att man inte orkar ta itu med pappersjobbet.
Trots att man själv klarar sig utan skada kan följderna för någon annan i samma situation vara fatala. Till exempel kan fyra personer i följd halka på golvet i duschrummet utan att skada sig. Den femte personen faller däremot och slår huvudet i kaklet.
Ur försäkringssynpunkt lönar det sig också att rapportera alla farosituationer. Man kan lägga märke till en skada först dagen efter eller ännu senare, och då kan det bli problem att konstatera vad som har hänt.
På rörfabriken i Hangö har man försökt bearbeta attityderna, och sedan början av 2000-talet har man systematiskt samlat in information om alla farosituationer.
– Vi skapade en egen blankett som var enkel och bra. Några rutor att kryssa i och några rader där man kort kunde beskriva vad som hände. På en skiss över fabriken kunde man kryssa i var man befann sig just då, och på en skiss över människokroppen kunde man kryssa i var skadan kunde ha skett.
Man gick igenom blanketterna och berättade för de berörda arbetstagarna vilka korrigerande åtgärder som gjorts. 2006 införde hela Rautaruukki ett elektroniskt system för att rapportera farliga situationer. Eftersom man i Hangö märkte att vissa inte ville använda den nya tekniken tog man tillbaka pappersblanketten som ett alternativ. Tröskeln att rapportera ska vara så låg som möjligt.
Alla får information och utbildning i arbetssäkerhet
Då ledningen samlas till möte på måndagarna börjar man alltid med en säkerhetsgenomgång. Också de farosituationer som inte resulterat i personskador behandlas, berättar Ben Jansson.
– Förutom på mötet behandlas varje farosituation också skilt för sig genom att en förman följer med arbetet och utreder hur farosituationen uppstod. Då en olycka har skett ska det inom 24 timmar gå ut ett meddelande, inom hela koncernen, om vad som hänt och vilka de första korrigerande åtgärderna är, påpekar han.
Mötesprotokollen och informationen om olyckorna inom koncernen finns också tillgängliga på anslagstavlorna i fabrikshallarna.
Med tekniska lösningar kan man minimera antalet olyckor, men så länge människan är involverad finns det en risk för misstag som leder till olyckor. Därför är det viktigt att utbilda de anställda.
– De senaste sju–åtta åren har vi haft en intensiv utbildning. Nu har alla arbetssäkerhetskortet och vi har egen personal som kan hålla utbildningen. Själv sköter jag truckförarutbildningen, berättar Ulf Heimberg.
Härnäst ska personalen gå en kurs som heter ”Personliga faktorer i säkerheten”.
Jonny Smeds
