Bhutan satsar på högteknologi
Inklämd mellan mäktiga skogklädda bergmassiv över en djup ravin där två forsande älvar sammanstrålar finns stålbron i Tshusum i konungariket Bhutan. Namnet betyder platsen där floderna möts.
– Dina vänner väntar på dig bredvid bron i Tshusum, berättar guiden Tshering Gem från det bhutanesiska turistbolaget BTCL.
Mycket riktigt. Där står Karma Tenzin som besökte mig i fjol i Helsingfors i samband med en yrkeskurs i Finland. Med sig har han sin systerdotter Kinly Om som jag har korresponderat med på Facebook.
Karma Tenzin är en metallarbetare som har fortbildat sig till tekniker och montör. Under resor runt om i landet gör han installationer, service och underhåll på de statliga väderleksstationerna vilka lyder under finansministeriet.
Karma kan berätta mycket om Bhutans storslagna natur, om enorma höjdskillnader och skiftande klimat. De högsta bergstopparna i norr på gränsen till Tibet och Kina befinner sig på över sjutusen meters höjd.
Uppe i de väldiga bergen kan snö- och åskstormar på ett ögonblick förvandla landskapet till ett vrålande vindpiskat inferno som sveper bort allt i sin väg. I söder mot Indien är klimatet närmast tropiskt.
Därför måste Bhutan utveckla ett välfungerande system för väderprognoser.
– Ursprungligen var det jordbruket som behövde de första väderleksstationerna som man byggde i mitten av 1980-talet. Den stora pionjären var Kinzang Sonam från jordbruksministeriet, säger Karma.
Men snart krävde även andra branscher pålitliga väderprognoser.
– I dag finns femton automatiserade och cirka åttio manuella väderleksstationer. Man går mot en automatisering av alla stationer och det investeras i högteknologi. Stationerna mäter temperatur, vindstyrka och -hastighet samt uv-strålning. Rapporterna är till ovärderlig nytta för kraftverken, hälsovården och byggföretagen.
Lågavlönade är befriade från skatt
Den genomsnittliga lönen för en statsanställd montör är ungefär 15 000–20 000 ngultrum i månaden, vilket motsvarar 215–290 euro. Skatten är mellan fem och tolv procent av lönen, men den som förtjänar mindre än 100 000 ngultrum, det vill säga ungefär 1 440 euro, om året är befriad från skatt.
– Det finns också en förmögenhetsskatt. Men eftersom jag saknar förmögenhet berörs jag inte av den, konstaterar Karma Tenzin.
Inom den offentliga sektorn fastslås lönen av staten för ett år i sänder. Lönens storlek bestäms enligt arbetets svårighetsgrad, den anställdas kompetensnivå, antalet tjänsteår samt arbetserfarenhet. Eftersom man inte har några kollektivavtal är avtalssystemet individuellt baserat. Fackföreningar är visserligen tillåtna, men existerar tillsvidare inte i Bhutan.
– Sedan år 2008 har Bhutan genomgått en demokratiseringsprocess som gett landet dess första politiska partier. Månne det inte en dag också ska bildas fackförbund, tror Karma.
Som exempel på kostnadsnivån i huvudstaden Thimpu nämner han att en hyreslägenhet på två rum och kök kostar cirka 87 euro i månaden.
Vattenkraften byggs ut
Karma Tenzin har två vuxna systerbarn: Kinly Om och hennes lillebror Sithup Karsel Dawa. De tillhör en större syskonskara från de fattiga bergsbyarna i ödemarken i provinsen Shemgang i mellersta Bhutan. Föräldrarna dog när barnen var mycket små.
Ett hårdare utgångsläge kan man knappast tänka sig, men syskonen har klarat sig bra senare i livet och bor i dag i Thimpu.
Kinly, som är mor till två barn, jobbar sedan tre år vid det statliga energibolaget Bhutan Power Corporation där hon vid sidan av sina kontorstekniska uppdrag organiserar utbildning av kraftverksarbetare från hela landet.
– Bhutan har satsat hårt på utnyttjandet av vattenkraft, konstaterar hon.
År 2003 var endast 20 procent av de bhutanesiska hushållen försedda med el, men i dag är motsvarande tal 60 procent. Många experter hoppas på en fortsatt utbyggnad av kraftverken med en kapacitet på upp till 30 000 megawatt. Bhutan exporterar redan nu el till Indien, och inom överskådlig framtid också till Nepal.
Energibolaget som Kinley Om jobbar på har sammanlagt 2 500 arbetstagare i hela Bhutan. Av dem är 500 stationerade i Thimpu.
– Min uppgift är att handleda våra arbetstagare när de kommer till huvudstaden som de kanske besöker första gången. Många känner sig främmande och ovana, berättar hon.
Punktlighet och en bra stämning präglar hennes arbetsplats.
– Om jag ibland stannar hemma för att distansarbeta blir jag genast uppringd av mina arbetskamrater som vill fråga råd om allt möjligt, säger Kinly.
Hård konkurrens bland guider
Kinly Oms lillebror Sithup Karsel Dawa har nyligen blivit klar med sin guideutbildning. Konkurrensen inom branschen är dock stenhård – för tio år sedan fanns det 500 guider i landet, men i dag har antalet tiodubblats. Sithup jobbar tillsvidare på frilansbasis men har redan hunnit med ett inhopp som marknadsförare inom mediebranschen.
Sithup är en målmedveten ung man som vet vad han vill med livet framför sig. Särintressena är många.
– Jag följer med politik men undrar om inte partierna kunde komma med nya idéer. Som så många andra i vårt buddhistiska land ägnar jag mig åt meditation. Dessutom sportar jag och deltar i bergbestigningar. Allt sådant som stärker både kropp och själ, säger Sithup Karsel Dawa.
Henrik Helenius
