För många bussar brinner

Nästan en gång i veckan brinner en buss i Finland. Antalet bränder ökade kraftigt under början av 2000-talet, men tack vare satsningar på utbildning, service och kommunikation har trenden vänt.
15.04.2014 08:00
LÖNTAGAREN
Arbetarskyddsfullmäktige Kari Kytömaa på Nobina Finland behöver inte gräla med arbetsgivaren om brandsäkerhetsfrågor. Arbetsgivaren tar problemen på allvar.

– Vi har tagit rejäla kliv framåt de senaste fem åren, säger Kari Kytömaa som är arbetsskyddsfullmäktig för Nobina Finland-koncernen.

Antalet bussbränder ökade kraftigt under slutet av 1990- och början av 2000-talet, men nu har arbetstagare, bussbolag och tillverkare slutat skylla på varandra och i stället börjat samarbeta. Det har gett resultat. I fjol rapporterades 48 bussbränder, det lägsta antalet på tolv år.

Nobina har 1100 anställda och över 400 bussar i lokaltrafiken i huvudstadsregionen. Enligt Kari Kytömaa prutar företaget inte på säkerheten.

– Alltid finns det intressebevakningsfrågor där vi drabbar samman, men brandsäkerheten är inte en av dem. Vi har den senaste släckningstekniken, servicen håller hög nivå och arbetstagarna har fått utbildning. Det är jag glad över, men ännu kunde vi utöka utbildningen.

Det är inte åldern som avgör hur sannolikt det är att en buss börjar brinna, utan hur väl underhållet sköts. En äldre buss som har underhållits korrekt är ofta tryggare än en ny buss som man har slarvat med.

De vanligaste brandorsakerna är elektriska fel, bränsle- eller oljeläckor och överhettade bromsar eller lager. Trafiksäkerhetsverket Trafi har konstaterat att hälften av bussbränderna under åren 2010–2012 fick sin början i motorutrymmet. 30 procent började i bromsarna och 18 procent i tillsatsvärmaren.

Rekommendationer räcker inte

Vid Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT är arbetarskyddssekreterare Pasi Ritokoski hyfsat nöjd med nuläget, men han konstaterar att brandsäkerheten tidigare var ett stort problem i branschen. Bland annat Trafi och Olycksutredningscentralen har redan länge påpekat att det behövs satsningar på utbildning, service och teknisk utrustning, men det är först nu det börjar ta skruv.

– Inom den här branschen brukar man inte riktigt ta till sig rekommendationer, utan det krävs bestämmelser, säger Pasi Ritokoski.

Det kan vara myndigheter, beställare eller försäkringsbolag som ställer de skärpta kraven. I samband med upphandlingar kräver till exempel Helsingforsregionens trafik numera att bussarna har ett automatiskt brandsläckningssystem – liksom alkolås, inspelande kameraövervakning och skyddsglas för chauffören. Från huvudstadsregionen sprider sig de här kraven i varierande takt till övriga delar av landet.

Samtidigt leder hård konkurrens lätt till att bussbolagen prutar på underhållet. I sommar väntar konkurrensutsättningar i många städer.

– Det har lett till att företagen bara förnyar bussflottan efter moget övervägande. Bussbolagen sköter den normala servicen, men vi har fått signaler från fältet att de skjuter fram det grundläggande underhållet då de inte vet om de kommer att få fortsätta efter sommaren, säger Pasi Ritokoski.

Samtidigt påminner han att beställarna i samband med konkurrensutsättningarna har en chans att skärpa kraven på bland annat brandsäkerhet.

Utbildningen kom väl till pass

Enligt Kari Kytömaa har Nobina förstått att det inte lönar sig att snåla på underhållet.

– Hos oss tvättas motorerna minst en gång per år. Vart femte år genomgår bussen en grundläggande service. Det automatiska brandsystemet testas också. Nobina har inte sparat genom att skära ner på underhållet, men jag tror att det är en investering som betalar sig tillbaka i både pengar och anseende, säger han.

Kommunikationen inom bolaget fungerar och bussarna tas ur trafik om man upptäcker fel.

– Chauffören ansvarar för att skriftligt rapportera eventuella fel. Arbetsgivaren är skyldig att åtgärda felen och jag övervakar att man gör det.

Enligt direktivet om yrkeskompetens ska alla chaufförer gå fem dagars utbildning vart femte år. Vid bland annat Nobina ingår brandsäkerhetsutbildning i det här paketet.

– Ett par chaufförer som har gått kursen har haft användning av sina kunskaper när bussen har börjat brinna på grund av ett tekniskt fel. Det var fråga om lindriga bränder som de kunde släcka med handbrandsläckare, säger Kari Kytömaa.

Brandfarliga bussar från fabriken

Bränder som orsakas av bristande underhåll eller någon annan förseelse är lätta att förebygga, men det finns också bränder som det är svårare att komma åt.

– När det gäller nya bussmodeller finns det ibland fel som man inte har kunnat förutse. Det är först när man lägger märke till dem i samband med service eller när en buss har brunnit som man kan åtgärda problemen. De finländska tillverkarna och importörerna är ändå numera bra på att informera trafikanterna om de typfel som uppdagas, säger Pasi Ritokoski.

Han berättar att bland annat de skärpta bullerbestämmelserna har lett till att bränderna blivit fler.

– För att få ner ljudnivån har man blivit tvungen att kapsla in motorn, vilket har lett till att temperaturen där inne har stigit. Då har till exempel isoleringarna eller elkablarna gett efter och orsakat bränder, berättar Pasi Ritokoski.

Också tillsatsvärmarna har varit problematiska. De behövs eftersom motorerna har blivit energisnålare och inte klarar av att värma upp passagerarutrymmet.

– Tillsatsvärmarna har inte varit så avancerade och de kräver väldigt noggrann service.

Gasdrivna bussar är inte farligare än dieseldrivna om de underhålls rätt. Gastanken finns på taket så att den inte ska ta skada vid en krock. Gasflödet stängs också av om det sker något avvikande.

– Det är ändå viktigt att chauffören får busspecifik utbildning, oavsett om det gäller en dieselbuss, en gasbuss, en hybridbuss eller en elbuss, påpekar Pasi Ritokoski.

Nya anvisningar på kommande

Trafiksäkerhetsverket Trafi håller som bäst på att ta fram nya anvisningar för branschen, i samarbete med bussbolag, verkstäder, tillverkare och importörer. Också AKT:s Pasi Ritokoski sitter med i arbetsgruppen.

– Det handlar bland annat om utbildning för chaufförerna och instruktioner åt verkstäderna. Instruktionerna behövs i synnerhet med tanke på de små verkstäder som inte regelbundet reparerar bussar och därför inte har den specialkunskap som behövs.

Pasi Ritokoski hoppas att det den här gången ska räcka med anvisningar.

– Annars får man att ta till bestämmelser. Men branschen får först en chans att visa att den kan fortsätta med det goda arbetet. Situationen har tidigare varit dålig, men nu har vi uppnått en bra utgångspunkt. Bränderna har blivit både färre och mindre allvarliga. Men inget annat än noll bränder duger som målsättning.

Jonny Smeds

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.