Ihalainen: EMU har gett avtalspolitiken större vikt
- I Finland har EMU-avtalet stärkt det nordiska avtalssamhällets grundvalar och ökat vikten av trepartssamarbete. Såväl regeringen som arbetsgivarparten uppskattar fackföreningsrörelsens betydelse. EMU gav också fackföreningsrörelsen ett stort ansvar när det gäller samhällsekonomin. Slår avtalspolitiken över hämnar det sig direkt på sysselsättningsutvecklingen, summerade FFC:s ordförande Lauri Ihalainen följderna av Finlands EMU-beslut vid ett svenskt fackligt seminarium i Visby på Gotland.
Almedalenveckan på Gotland inleddes i år med det fackliga EMU-seminariet den 6.7. Almedalenveckan är ett årligen återkommande forum för de politiska partierna i Sverige. Det dominerande temat detta år är den ekonomiska och monetära unionen som svenskarna tar ställning till vid en folkomröstning i höst. Sveriges största löntagarorganisation, LO har beslutat att avstå från att ta öppet ställning för eller emot EMU.
Enligt Ihalainen har Finland inte behövt ångra sin EMU-lösning. EMU har medfört en efterlängtad stabilitet i ekonomin, såsom en stabilt låg räntenivå. Ihalainen påminde dock om att EMU inte har prövats i krisartade förhållanden.
"EMU tämjde de krafter som ville splittra vårt avtalssystem"
Lauri Ihalainen påminde sina svenska kolleger om att FFC:s beslut att stöda Finlands EMU-avtal inte var villkorslöst, även om det var en del av en konsekvent integrationspolitik. Villkoren för FFC:s stöd var att EMU inte får medföra att avtalsskyddet raseras, att man avstår från kollektivavtalens allmänt bindande verkan eller att avtalslönerna sänks. De här villkoren, som FFC:s kongress slog fast 1996, har uppfyllts väl.
- Utöver flexibla löner har arbetsgivarna fört in nya begrepp såsom stabilitet och förutsägbarhet och att förbinda sig vid en låg inflation. Också arbetsgivarsidan i Finland inser att man i EMU-förhållanden behöver en bred koordinering i lönepolitiken. Ett viktigt redskap här är de breda inkomstpolitiska helhetsuppgörelserna. Tillspetsat kan man säga att EMU tämjde t.o.m. de ivrigaste förespråkarna för ett splittrat avtalssystem och ledde arbetsgivarna till ett intimt samarbete med arbetstagarna, menade Ihalainen.
Buffertfonder villkor för EMU
För att stöda Finlands deltagande i den ekonomiska och monetära union i Europa ställde FFC ytterligare ett villkor: att man inför buffertfonder för att avvärja utomstående störningar i ekonomin. Enligt Ihalainen var buffertfonderna nödvändiga för att ersätta fluktuationen i valutakurser som föll bort i och med att man avstod från en självständig penningpolitik. De buffertfonder FFC förhandlade fram en i arbetslöshetsförsäkringssystemet och en i arbetspensionssystemet har fungerat på överenskommet sätt, dvs. utjämnat fluktuationerna i arbetsgivaravgifterna, och de är fyllda vid det här laget.
- Medlemskapet i EMU förutsätter att man bereder sig på konjunktursvängningar så att en konjunkturpolitik är möjlig. Vid tider av eventuella lågkonjunkturer är därför de viktigaste konjunkturbuffrarna att både statens ekonomi och företagens balanser är stabila.
