När arbetsgivaren vet allt mer om dig

Arbetsgivaren följer dina rörelser på arbetsplatsen med hjälp av passersystem och kameror. När du använder jobbdatorn lämnar du hela tiden spår efter dig och med rätt programvara kan chefen rentav se hur snabbt du knäpper på tangentbordet.

Redan i många år har företag och kommuner följt sina arbetsfordon via GPS och nu har man också börjat GPS-spåra arbetstagarnas mobiler. Alla arbetstagare kanske inte ens vet på vilka sätt de övervakas av sin arbetsgivare.

– Ändå ska all teknisk övervakning, enligt lagen om integritetsskydd i arbetslivet, omfattas av samarbetsförfarande, påpekar FFC:s chefsjurist Timo Koskinen.

Innan arbetsgivaren inleder övervakningen ska man alltså i samarbetsförhandlingar behandla frågor som när övervakningen sker, varför den sker och varför man inte kan åstadkomma samma sak på ett mindre integritetskränkande sätt.

Den här skyldigheten slarvar en del arbetsgivare med, antingen avsiktligt eller av misstag. Och det är oftast då, när arbetstagarna börjar misstänka att arbetsgivaren har försökt hemlighålla övervakningen, som de blir rädda för att tekniken används för att spionera på dem.

Urpo Hyttinen är arbetsmiljöombudsman på fackförbundet JHL. Han konstaterar att det kan gå till så att ett företag eller en kommun får besök av en försäljare som marknadsför ett system som ska effektivera arbetet. Myntets baksida nämner försäljaren ingenting om.

– Då köper kanske arbetsgivaren grejerna utan att förstå vilka alla aspekter som enligt lagen är förknippade med dem, säger Urpo Hyttinen.

Fördelar när tekniken används rätt

Inom transportsektorn och i samband med olika service- och installationsarbeten har det redan länge varit vanligt med GPS-positionering av fordon och maskiner.

– Min fingertoppskänsla är att hälften av kommunerna använder sig av GPS-positionering, säger Urpo Hyttinen.

Han berättar att det framför allt är den tekniska sektorn som använder GPS-system, men att tekniken nu har spridit sig till bland annat hemservicen.

– Där kvitterar kunderna att besöket är utfört och chefen kan se det omedelbart.

Både Timo Koskinen på FFC och Urpo Hyttinen på JHL betonar att de huvudsakligen förhåller sig positiv till att arbetsgivarna tar i bruk ny teknik.

– Som arbetarskyddsombudsman anser jag att det finns många fördelar med GPS-positionering – när tekniken används rätt. Det går att snabbt begära hjälp och hjälpen kan skickas till rätt plats, säger Urpo Hyttinen.

Timo Koskinen konstaterar att just säkerhetsaspekten i början gjorde att arbetstagarsidan förespråkade GPS-positionering. Men numera är det främst för att effektivera verksamheten som arbetsgivarna använder GPS-positionering – för att få fordonen att röra sig snabbare och mer kostnadseffektivt och för att kunna betjäna fler kunder.

– I något skede blir situationen ohållbar, om arbetsgivaren hela tiden försöker suga ut mer ur arbetstagarna. Övervakningen blir en fysisk och psykisk belastning, påpekar Timo Koskinen.

Indirekt övervakning utan tillstånd

När det gäller GPS-positionering skiljer man mellan direkt och indirekt övervakning. Övervakningen är indirekt till exempel om arbetsgivaren har installerat GPS-spårare i arbetsfordonen. Om man däremot positionerar arbetstagarens mobiltelefon eller motsvarande utrustning som personen bär med sig är övervakningen direkt.

Det är dataombudsmannen som tillsammans med arbetarskyddsmyndigheten övervakar att lagen om integritetsskydd i arbetslivet följs. Dataombudsmannen har slagit fast att direkt övervakning endast får ske om arbetstagaren har gett sitt medgivande, men faktum är att det kan vara svårt för en arbetstagare att säga nej.

Däremot kan arbetsgivaren ägna sig åt indirekt övervakning utan att arbetstagarna har gett sitt tillstånd, förutsatt att frågan har behandlats i samarbetsförhandlingar och att personalen har fått information om övervakningen.

Men Urpo Hyttinen påpekar att inte heller den indirekta övervakningen är problemfri.

– Arbetsgivaren påstår att tekniken inte används för att följa enskilda personer. Men ändå vet man exakt vem som sitter i vilken arbetsmaskin och man vet ju att maskinen inte rör sig av sig självt.

Om positionsuppgifterna lagras och kan kopplas ihop med personuppgifter så uppstår enligt dataombudsmannen ett personregister. Då ska också personuppgiftslagen tillämpas, vilket bland annat betyder att arbetsgivaren på förhand måste slå fast vem eller vilka som har rätt att ta del av informationen.

GPS-spårare för privat bil

JHL:s arbetsmiljöombudsman Urpo Hyttinen berättar att de fall som kommer till förbundets kännedom handlar om att något fel har skett, till exempel att arbetsgivaren först har tagit i bruk tekniken och att arbetstagarna därefter har insett det.

Det finns personer som har tilldelats en varning eller rentav har blivit uppsagda på grund av information från GPS-positioneringen.

– Vi har fall där man har kommit överens om att den tekniska personalen får använda arbetsfordonen för egna ärenden när de är i beredskap. Men sedan har någon ändå fått en tillrättavisning av chefen för att han eller hon har använt arbetsfordonet för att åka till butiken på lördagsmorgonen, berättar Urpo Hyttinen.

Om man har kommit överens om att arbetstagaren ska använda sin egen bil för beredskaps- och alarmuppdrag så har arbetsgivaren bjudit ut en GPS-spårare också för det privata fordonet. Då har det hänt att personen har känt sig mer eller mindre tvungen att ta emot utrustningen.

Arbetsgivaren kan till exempel ha motiverat GPS-systemet med att det blir lättare att göra reseräkningar.

Ska kunna stängas av

Om man har arbetsgivarens GPS-positionering i sin privata bil eller i sin mobil är det speciellt viktigt att det går att stänga av systemet när man slutar för dagen. Det påpekar FFC:s chefsjurist Timo Koskinen. Inte heller på pauserna borde arbetsgivaren kunna spåra arbetstagaren.

– Var jag äter är inte något som min arbetsgivare ska behöva veta, konstaterar han.

Det har hänt att arbetsgivare har använt GPS-positioneringen på ett sätt som strider mot vad man har kommit överens om i samarbetsförhandlingarna, till exempel för att följa upp arbetstiden och tillrättavisa arbetstagare som har tagit för långa pauser. Då är det arbetstagaren som har lagen på sin sida och han eller hon kan vid behov bestrida en eventuell uppsägning och föra fallet till domstol.

Jonny Smeds, illustration: Sebastian Dahlström