Trepartsberedningen av arbetslivsfrågor bör fortsätta och fördjupas
Resolution från FFC:s fullmäktige 17 maj 2008
FFC:s medlemsförbund lyckades under förbundsrundan förhandla sig till rimliga avtal. Inför kommande avtalsrundor förbereder sig FFC och dess medlemsförbund på ett intensifierat internt samarbete utan att på förhand utesluta någon avtalsform.
Också i framtiden måste man samordna den ekonomiska, sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken för att kunna garantera en positiv sysselsättningsutveckling och en hållbar köpkraft för löntagarna. Det kräver en fortsatt och fördjupad beredning av arbetslivsfrågor på trepartsbasis. En reform av vuxenutbildningen, bättre balans mellan tillgång och utbud på arbetstagare och arbetsplatser och ett förbättrat omställningsskydd kräver en äkta gemensam beredning. Den globala ekonomin och landets åldrande befolkning ökar behovet att söka nationellt samförstånd.
De viss- och deltidsanställdas och hyrarbetarnas ställning måste förbättra av ett målmedvetet program. Trots att fackföreningsrörelsen de senaste åren har åstadkommit många förbättringar, är snuttarbetarnas liv fortfarande präglat av ovisshet. Konkreta åtgärder krävs för att korrigera olägenheterna i arbetslöshetsskyddet, bristen på skydd vid omställningar, skevheten i utbildningsmöjligheterna och den stora mängden visstidsanställningar inom exempel den kommunala sektorn och hyrarbetet. Regeringen måste ta sitt ansvar för snuttarbetarna genom att istället för att ge välsituerade ägare skattelättnader rikta dessa till lågtavlönade löntagare och andra med små inkomster. FFC:s fullmäktige förväntar sig att arbetsgivarna och Finlands regering antar denna utmaning och inleder åtgärder på trepartsbasis. Också arbetsmarknadsorganisationerna kan med sina egna åtgärder &#;8211 bland annat genom att utveckla poolmodeller – öka antalet heltidsanställda i fasta anställningar.
FFC:s fullmäktige fördömer kraftigt regeringens avsikt att skära ner personalen i arbetarskyddsdistrikten som en följd av statens produktivitetsprogram. Arbetslivet har förändrats avsevärt under de senaste åren. Behovet av psykiskt arbetarskydd, den kraftiga ökningen av rörlig arbetskraft, bruket av hyrarbetskraft, kampen mot den grå ekonomin och ökningen av arbetsolyckor som föranleds av en uppskruvad arbetstakt har bidragit till att arbetskraftdistrikten behövs mer än någonsin och att deras arbetsbörda har ökat. I den hårdnade konkurrensen får man inte ge arbetsgivarna öppen fullmakt att konkurrera på bekostnad av arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Tvärtom bör staten sörja för att arbetarskydden har resurser och kan fungera, de skall kunna sköta nuvarande och kommande uppgifter effektivt och förutseende.
För att trygga tillgången på virke är det viktigt att förnya skogsbeskattningen så, att fastighetsskatten omfattar även skogsbruksområden. De olika stödformerna för det privata skogsbruket och rådgivningsorganisationernas funktion bör dessutom utredas, med syfte att minska eventuell överlappning. Bedömningskriteriet för rådgivning och stödformer bör vara att garantera en tillräcklig virkestillgång.
I höstens kommunalval utses beslutsfattarna i landets kommuner för de kommande fyra åren. Deras åsikter påverkar löntagarnas vardag konkret, liksom förutsättningarna för att arbeta. I kommunalvalet handlar det om hur barnens dagvård arrangeras, hur skola och trafikförbindelser tryggas och hur man garanterar tillräckliga och goda hälso- och sjukvårdstjänster. Utläggande av verksamheter och kommersialisering av bastjänster får inte vara ett självändamål. Kommunerna spelar också en stor roll för att garantera ett tillräckligt utbud av hyresbostäder till rimliga priser. Varje given röst är viktig.
