Jobbar regelbundet – på osäkert nollavtal
Torneåbordiga helsingforsaren Nina Kokkinen har i över tre år jobbat som personlig assistent för det privata vårdbolaget Medgroup. Hennes jobb är regelbundet och hon jobbar vanligtvis sju nätter i följd för att sedan vara ledig i sju nätter. I Ninas arbetsavtal står det ändå att hon erbjuds mellan noll och 115 timmar arbete under en treveckorsperiod.
För Nina innebär det till exempel att arbetsgivaren kan undvika att betala ut sjuklön om hon skulle tvingas vara sjukledig en längre tid. Det medför stress och en känsla av osäkerhet. Det blir svårare att planera livet.
– Det finns folk som säger att det är mitt eget fel att jag nöjer med dåliga villkor och att jag borde söka ett annat jobb, säger Nina.
Det har hon ändå inte velat göra eftersom hon gillar jobbet och speciellt upplägget med sju dagar jobb och sju dagar ledigt. Så länge det varar alltså. Risken finns alltid att följande arbetsschema innehåller ett betydligt lägre antal timmar.
– Även om jag bytte jobb så skulle inte själva problemet försvinna. Någon annan skulle vara i samma situation som jag.
De som trivs bäst med nollavtal är studerande som jobbar vid sidan om. Däremot förorsakar nollavtalen problem för dem som måste försörja sig på sin lön.
Få vågar ifrågasätta
Nina Kokkinen har uttryckt sin önskan om en tillsvidareanställning men det har fallit för döva öron hos arbetsgivaren. Nollavtal är i praktiken verklighet för alla personliga assistenter vid det privata vårdföretaget.
Nina Kokkinen har tidigare varit huvudförtroendeman för JHL-medlemmarna som jobbar som personliga assistenter vid Medgroup – den första i sitt slag. Då blev det tydlig att det var ett mycket svårt fält med väldigt stora utmaningar för intressebevakning.
– Nittio procent av de som jobbar här träffar egentligen aldrig en kollega, så man kan säga att det inte finns mycket av en arbetsgemenskap.
Nina påpekar också att en stor del av dem som jobbar på nollavtal är lågt utbildade. På hennes jobb finns det också många anställda med invandrarbakgrund.
Arbetsgivarna utnyttjar den utsatta situation som anställda med nollavtal befinner sig i. Det kan vara svårt att få någon med nollavtal att ifrågasätta upplägget och ställa krav på arbetsgivaren.
– Alternativet är ju ofta att de förlorar de små löneinkomster de har. Det är lätt för arbetsgivaren då ingen säger upp sig eller blir uppsagd. Dessutom kan arbetsgivaren låta bli att ge timmar åt en jobbig person. Det är väldigt svårt att bevisa vad det egentligen handlar om, säger Nina.
Lyckades väcka diskussion
Nina kom i kontakt med kampanjen Operation Fastjobb som Metallförbundets unga startade för att få bukt med problemet. Medborgarinitiativet om att förbjuda nollavtal samlade in fler än 63 000 underskrifter.
Medborgarinitiativet förkastades i riksdagen i slutet av mars, men Nina är ändå nöjd över att kampanjen har lyckats väcka diskussion om nollavtalen. Arbetet har inte runnit ut i sanden, slår hon fast.
– Jag gillar mitt jobb. Därför tycker jag att det är synd att inte villkoren är i skick, säger Nina Kokkinen som förbereder sig för en ny arbetsvecka.
Johannes Waris
