Kouvola permitterar och sparar allt vad tygen håller

Dagens Kouvola bildades den 1 januari 2009 då städerna Anjalankoski, Kouvola och Kuusankoski samt kommunerna Elimäki, Jaala och Valkeala gick samman. Elimäki kom med i sista minuten, efter att för säkerhets skull röstat om saken två gånger. Iitti var med i diskussionerna men valde att stanna utanför. Också tre samkommuner inkluderades.

Bakom samgången låg en utveckling som pekat nedåt i flera år. Kommunerna hade var för sig gått igenom sin service till kommuninvånarna. Läget började bli svårt.

– Det var inte längre förnuftigt att krympa, utan det var dags att ta nästa steg. Vi har fortfarande många utmaningar framför oss, men jag anser att vi tog rätt beslut, säger stadsstyrelsens ordförande Jari Larikka (Saml).

Mest diskussion väckte namnet. När man väl nått enighet om Kouvola föll många bitar på plats.

– Det stora beslutet var inte samgången. De kom senare när vi började se över servicenäten. Och i början av nästa år står personalstrukturen i tur, säger stadsstyrelseordföranden.

Besked om uppsägningar först nästa år

Före utgången av år 2015 ska 325 årsverken bort. Ovanpå det kommer pensioneringar. Målet är att Kouvola stad ska ha 5 700 anställda år 2015 mot 6 200 i dag.

– Om vi tvingas ta till uppsägningar så meddelas det tidigast i januari 2014. De första tvingas gå efter sex månaders uppsägningstid, det vill säga i slutet av juni samma år. Larikka säger dock att den nya kommunorganisationen ska vara klar i höst.

Inom social- och hälsovården sparar Kouvola genom att förändra organisationen så att rekryteringsbehovet minskar. Regionsjukhuset i Kuusankoski vill man lägga ned. Planerna har mött visst motstånd och fullmäktige röstar i frågan i maj.

– Ratamo är vårt storprojekt, en ny vårdinrättning där bas- och specialsjukvården samt socialservicen slås ihop. Fullmäktige har beslutat att bygget sker i Kotiharju i centrala Kouvola.

Skolnätet är också en fråga som engagerar många. En skola på fallrepet i gamla Kouvola räddades genom invånarprotester men till exempel grundskolan i Orvala i Valkeala har fått stryka på foten. På skolan, två gulmålade träbyggnader drygt 15 kilometer norr om Kouvola centrum hänger redan skylten ”Till salu”.

"Vi har inte råd med all service i alla kommundelar"

Kouvola tappar i snitt 300 invånare per år. Stora arbetsplatser har försvunnit inom pappers-, textil- och livsmedelsindustrin. Recessionen sammanföll med kommunsammanslagningen. Just nu är invånarna 87 000.

Målet var att skapa en ny livskraftig kommun för att stärka kommun- och servicestrukturen och trygga tillgången till bra service. Hur har det lyckats?

– Knutpatriotismen visar sig i en dragkamp om service till de gamla kommundelarna. Kvaliteten tummar vi inte på men servicen måste koncentreras. Vi har inte råd med all service i alla kommundelar, säger Larikka.

Han medger att utvecklingen inte är positiv för alla. Avstånden till service växer för dem som bor på landsbygden.

– Då dagens servicestrukturer byggdes upp rörde sig folk med häst och kärra. Vi lovar att transport ska ordnas då servicen flyttar längre bort, säger han.

Näringsstrukturen lämnar mycket att önska ännu.  Att bevara gammalt och samtidigt skapa nytt är ingen lätt sak.

Nya Kouvola har tvingats höja skattöret till 20, vilket innebär att det stigit något i alla gamla kommuner. Kouvola är inne på lånevägen men skuldbördan är genomsnittlig.

Kommunen går rejält på minus

Kouvola beräknas gå på minus med 15 miljoner euro under vart och ett av de följande fyra åren. Permitteringarna väntas spara 7 miljoner under 2013.

– Permitteringar är inte roligt att ta till, men vad ska vi göra. Avigsidan är en ökad belastning för de som är i jobb. Problem blir det, i synnerhet i undervisningen, säger Larikka, själv kommunanställd som brandförman.

Han är övertygad om att kommunsammanslagningen var den enda och rätta vägen. Men om pengar inte hittas då organisationen ses över i sin helhet är alternativen få.

– I längden går det inte att leva på lån. Kouvola har alla chanser att lyckas, men gör vi det inte är det statens tur att besluta vad som måste göras, säger Larikka.

Och om förnyandet av kommunstrukturen och social- och hälsovården inte lyckas?

– Då går finska staten i konkurs, för kommunernas börda kan inte ökas hur mycket som helst. Om inte de beslut vi tagit som alla belastar kommunernas ekonomi räcker ... För mig får regeringen då falla om den inte kan fatta beslut som vi kommuner kan bära, säger Jari Larikka, tidigare riksdagsman.

Ingegerd Ekstrand