Alla ska få vård efter en hotfull situation

Det räcker inte att arbetstagare som blir utsatta för våld eller hot om våld har rätt att besöka företagshälsovården. Psykiska men är svåra att upptäcka, men kan trots det vara lika allvarliga som fysiska skador.

– Det kan vara svårt för offret själv att bedöma om han eller hon behöver vård. Chefernas inställning varierar också kraftigt, och alla anställda vågar inte säga att de behöver hjälp. Därför är det bra med strikta, enhetliga regler, säger Terhi Raatesalmi-Salonen som är huvudarbetarskyddsfullmäktig och regionförtroendeman på Suomen Lähikauppa.

Inom Suomen Lähikauppa är eftervården numera obligatorisk. Alla försäljare som är på jobb då det sker ett rån eller en annan hotfull situation måste träffa företagsläkaren eller -hälsovårdaren. Dessutom har de som inte jobbade just då rätt att uppsöka företagshälsovården.

För vissa räcker det med ett besök, andra kan behöva träffa en psykolog flera gånger. Det viktiga är att det är ett proffs som bedömer vårdbehovet.

– Jag är väldigt glad över de skärpta bestämmelserna, säger Erika Kähärä som är arbetarskyddssekreterare på Servicefacket PAM.

Hon hoppas att arbetstagarna förstår att tvånget är till för deras bästa.

– Vi måste bryta myten om att man måste vara galen för att träffa en psykolog.

Chock med fördröjning

Också arbetskamraternas stöd är viktigt då det sker något allvarligt. I de små Siwa-butikerna är försäljarna ändå ofta ensamma på jobb, och då uteblir till exempel de befriande diskussionerna vid kaffebordet. Därför har Suomen Lähikauppa bestämt att man inom en vecka efter det inträffade måste hålla en gemensam debriefing där alla försäljare i butiken deltar.

– Där får alla berätta om sina egna känslor och höra hur andra känner. En psykolog från företagshälsovården brukar vara på plats, berättar Terhi Raatesalmi-Salonen.

Enligt Erika Kähärä förstår inte alla arbetsgivare att chocken kan komma med fördröjning.

– Man kan klara av att jobba genast efter incidenten, men bli tvungen att sjukskriva sig en vecka senare. Vi finländare är dåliga på att medge att vi behöver sjukledigt på grund av rädsla. I stället vakar vi på nätterna och uppsöker läkare först då vi är helt utmattade.

I handelns kollektivavtal har man utvidgat rätten till avlönad sjukfrånvaro så att det maximala antalet avlönade sjukdagar inte påverkas av anställningsförhållandets längd om orsaken är våld eller hot om våld.

Eftervården varierar

Inom handelsbranschen fungerar eftervården väldigt bra på vissa arbetsplatser, medan den på andra är obefintlig, konstaterar Erika Kähärä. Hon ger ett exempel på hur det i värsta fall kan gå till:

– Om det sker ett rån och försäljaren inte skadar sig fysiskt kanske arbetsgivaren kräver att personen ska fortsätta arbetspasset som om ingenting hänt. Chefen kanske rentav antyder att försäljaren bidrog till att rånaren kom undan med pengarna.

– Hos oss är företagshälsovården oerhört bra arrangerad. Vi har en modell för tidigt ingripande och företagshälsovården omfattar också besök hos psykolog, säger Terhi Raatesalmi-Salonen.

Hon påpekar att man inte behöver råka ut för våld eller hot för att få tala med en psykolog.

– Om någonting känns tungt med jobbet rekommenderar jag alltid att man ska uppsöka psykologen för att få utlopp för känslorna. Det kan räcka med att det är en stökig stämning i butiken eller att man har bekymmer i privatlivet som påverkar jobbet.

Terhi Raatesalmi-Salonen medger ändå att det är en utmaning att få alla arbetstagare att förstå hur viktig eftervården är och att de är skyldiga att delta – kedjan har omkring 670 butiker med runt 5200 anställda.

Otryggheten har ökat

Erika Kähärä och Terhi Raatesalmi-Salonen är överens om att otryggheten bland försäljarna överlag har ökat. Men ur arbetarskyddsfullmäktiges perspektiv har situationen inom Suomen Lähikauppa stabiliserats de senaste åren.

– I allmänhet är inte försäljarna i våra små butiker rädda, trots att de ofta är ensamma på jobb. Brådskan är ett större problem. Säkerheten förbättras hela tiden och det har haft en lugnande effekt. Rånarna åker ofta fast för kameraövervakningen har blivit mycket bättre, säger Terhi Raatesalmi-Salonen.

För att försäljarna ska känna sig trygga är det viktigt att de har klara instruktioner. Också nyanställda måste veta vad som kan hända och hur de i så fall ska agera.

– Tyvärr är introduktionen i arbetet ofta bristfällig, i synnerhet när det gäller unga säsongsarbetare. Introduktionen måste alltid vara både skriftlig och muntlig, påpekar Erika Kähärä.

Trygghetskänslan är också högre om det finns väktare som kan tillkallas vid behov och om butiken överlag känns fräsch – en nedgången butik är en signal till rånare och snattare att säkerheten inte heller är på topp. Att fönstren är täckta med reklam kan också dra till sig rånare.

I Sverige har det blivit vanligare med slutna kassasystem som gör att rånare inte kommer åt pengarna. Terhi Raatesalmi-Salonen är själv för slutna kassasystem, men påpekar att det är en stor process att förse hundratals butiker med nya kassor.

– Vi har diskuterat slutna kassasystem inom företaget. Den investeringen skulle faktiskt kunna innebära inbesparingar för företaget. Själva summan som rånarna får med sig är liten, men om man räknar med sjukfrånvaron och vårdkostnaderna så blir rånen dyra.

Förbjudet att springa efter snattare

Snattare är i normala fall ofarliga, om inte försäljaren bestämmer sig för att ingripa.

– I så gott som alla officiella direktiv står att man inte får utsätta sig själv för fara. Men i praktiken får en försäljare som lyckas ta fast en snattare ofta beröm och en dunk i ryggen, även om han eller hon har brutit mot instruktionerna, säger Erika Kähärä.

Också kunder som sett vad som hänt kan tycka att det är konstigt att försäljaren inte ingrep.

Enligt Suomen Lähikauppas nya instruktioner får försäljarna ingripa muntligt men inte fysiskt. Det betyder bland annat att det är förbjudet att rusa efter en snattare eller att blockera dörren för att förhindra att snattaren flyr.

– Så ska det vara. Jag skulle dessutom dra gränsen ännu tidigare – det borde vara helt uteslutet att gripa en snattare om man är ensam på jobb, säger Erika Kähärä.

– De försäljare som rusar efter snattare känner oftast ett starkt engagemang för sitt jobb. Därför känner de sig personligen kränkta då någon snattar från deras butik, påpekar Terhi Raatesalmi-Salonen.

Jonny Smeds