Demokratin går som en röd tråd genom FFC:s framtidsprogram
En fackföreningsrörelse i rörelse
En fungerande facklig verksamhet som når ända ut på arbetsplatserna är den finländska fackföreningsrörelsen styrka. Förtroendemannanätet bör på sätt eller annat också täcka små arbetsplatser i framtiden. Frågan är bara hur.
- I utkastet till ett framtidsprogram för FFC nämns som en möjlighet en regionförtroendeman som samarbetar med kontaktpersoner på arbetsplatserna. Om den modellen råder olika mening och jag tror att just den här biten väcker diskussion, både under utlåtanderundan och på kongressen, säger utbildningschef Markku Liljeström, sekreterare i den arbetsgrupp som tagit fram förslaget till framtidsprogram.
Arbetsgruppen har tagit fram ett digert material. På 54 stycken A4:or dras riktlinjer upp för den framtida fackliga verksamheten. Ursprungligen tänkte man sig ett kort, komprimerat program men arbetsgruppen fann fler och fler komponenter som borde ingå.
- Att programmet blev så omfattande till slut ansågs vara bra, det är en klar fördel att vi har ett program med bredd. Här tas upp det finländska samhällets utveckling, likaså i korthet hur arbetslivet utvecklat, vilka faktorer som påverkar organisationsverksamhetens framtid, hur människor bildar sig en uppfattning om fackföreningsrörelsen och hur man ser fackets roll i samhället. Utgångspunkten är att försöka stärka fackföreningsrörelsen, dess roll och sätt att verka.
Liljeström påpekar att medlemmarna kan ha rätt olika uppfattning: en del ser fackföreningsrörelsen som en ren lönerörelse, en "lönelyftsorganisation".
- Fackföreningsrörelsen är också det men den har en betydligt större samhällelig uppgift. I programmet sägs att fackföreningsrörelsen ska vara en trygghetsrörelse, en arbetets rörelse och en rörelse för ett rättvist välfärdssamhälle. Det sistnämnda visar vilken oerhörd dimension rörelsens uppgifter har. Själv tycker jag det är synnerligen viktigt att den här biten kom med.
Samarbetet byggs ut
Demokratin går som en röd tråd genom framtidsprogrammet, dels demokratin i samhället överlag och dess betydelse för fackföreningsrörelsen, dels demokratin i den egna organisationen: att verksamheten utgår från medlemmarna.
- Fackföreningsrörelsen påverkar i hög grad demokratin i samhället och därför är det viktigt att också vi börjar diskutera demokratin. Inom den finländska fackföreningsrörelsen är vi inte vana att använda det här begreppet då vi granskar frågor. Därför tror jag att här är en synvinkel som väcker diskussion, säger Liljeström och påpekar att t.ex. svenska LO förde en demokratidiskussion vid sin kongress i höstas. Den diskussionen har en lång tradition i Sverige.
Då FFC-ledningen presenterade programmet vid en presskonferens i januari väckte förslaget om ett fördjupat samarbete de fackliga centralorganisationerna emellan det största intresset. FFC:s ordförande Lauri Ihalainen nämnde vissa verksamheter där ett närmare samarbete kunde vara möjligt i framtiden, t.ex. på det internationella planet, inom utbildning, forskning, information och juridik.
- Tiden är mogen för en mer strukturerad diskussion inför kongressen. Organisationerna samarbetar i dag och då det är förnuftigt att pejla framtiden hur samarbetet kunde byggas ut, säger Liljeström.
FFC vill också satsa mer på samarbete med olika medborgarorganisationer och kyrkan.
Minoriteter ska synas
Fackföreningsrörelsen bör också ha beredskap då Finland tar steget mot ett mångkulturellt samhälle. De etniska minoriteterna bör ha samma rätt och möjlighet att delta i facklig verksamhet som alla andra.
Om den svenskspråkiga verksamheten säger Liljeström att det gäller att granska hur det är möjligt att på sitt modersmål delta i facklig verksamhet. Dels bör den svenskspråkiga verksamheten ha resurser för egen verksamhet, dels göra det lättare för svenskspråkiga att delta i finskspråkig verksamhet, som stora möten.
- Den svenskspråkiga verksamheten har en stor kulturell roll i fackföreningsrörelsen. I programmet lyfter vi snarare fram problemen än erbjuder konkreta lösningar. Här behövs mer diskussion och den här frågan granskas säkert av våra svenskspråkiga medlemmar under utlåtanderonden, konstaterar Liljeström.
Kvinnorna och ungdomarna är två minoriteter som bör synas mer i de fackliga beslutande organen och förtroendemannaverksamheten. I dag är 2/3 av förtroendemännen män medan kvinnorna utgör 46 procent av medlemmarna. Är du man men ung är det inte heller lätt att ta sig fram då "gammal är äldst", en lång erfarenhet bäddar för ansvarsfulla uppdrag.
Framtidsprogrammet har på finska döpts till "Liikkeessä tulevaisuuteen". Det ska vara rörelse i fackföreningsrörelsen, den får inte stelna i sina former. Också nya arbetssätt, inte minst med tanke på de unga, ska kunna introduceras.
Både förbunden och lokalorganisationerna har nu möjlighet att kommentera programmet under februari. Liljeström tror det finns mycket i programmet som man lätt kan ta ställning till genom att arbetsgruppen försökt få fram så många konkreta förslag som möjligt.
Styrelsen väger in vilka ändringar utlåtandena förutsätter. Efter att kongressen sagt sitt tas eventuellt också en kortare version fram.
FFC-nytt återkommer till framtidsprogrammet under våren.
Ingegerd Ekstrand
Framtidsprogrammet "Liikkeessä tulevaisuuteen" finns på finska även i pdf format.
