"Farliga jobb bör göras först så ingen exponeras"
– Röntgen visade inget men så gjordes en sköljning av mina lungor. Då fick jag veta att jag har asbestfibrer i lungan. Hostan gick om och nu går jag på röntgen med tre års mellanrum för att se om bindvävnaden växer kring fibrerna, berättar han.
Mikko har inga besvär, och har inte tilldelats någon invaliditetsprocent. Just nu är han arbetslös men annars jobbar han med rivningsarbete inklusive asbestsanering.
– Men det kan vara så att jag inte nödvändigtvis vet hur det är att vara frisk. Jag har ju varit så länge i branschen, ända sen 1979, säger han fundersamt.
Då Mikko knappt 20 år gammal kom ut i arbetslivet fanns det inga regler om asbesthantering. Asbest fanns i plattor, i murbruk, i målfärger och lim. I dag är det andra bullar: skydden ska på, ventilationstrummor tejpas över, undertryck och avbalkningar få att fungera.
Saneringar för med sig överraskningar
Mikko har jobbat också i forna Sovjetunionen och senare i Norge. Norge har en ännu mer restriktiv hållning till asbesten och den tycker han Finland gott kunde anamma.
– Inga byggnadsarbetare får komma in förrän asbestsaneringen är gjord. Det är ju fråga om människors hälsa, säger Mikko som själv inte har en aning om var och när han exponerats under sina tidiga yrkesår.
En sanering eller rivning bjuder nästan alltid på överraskningar, varnar Mikko Hyvönen med över 30 års erfarenhet av byggen.
Vid kartläggningen syns inte vad som finns inne i byggnadskonstruktionerna. Under golvet och i väggarna kan det finnas problem.
Ingegerd Ekstrand
