FFC:s chefsekonom Koski: Inflation hotar köpkraften
Den finländska löntagarens köpkraft minskar i år i takt med att prisstegringen accelererar under året. Redan i december 2010 hade prisstegringen höjts till tre procent på årsnivå. Under innevarande år beräknas priserna stiga med 2,4 procent. Inflationen har satt fart för att bostäder, bensin och livsmedel har blivit dyrare. De här uppgifterna framgår av en ny rapport från den kommitté som utreder inkomst- och kostnadsutvecklingen.
- Inflationen har skapats av en lättvindig penningpolitik och skärpningar i konsumtionsskatterna. Och då syns inte ännu effekterna av alla de skatteskärpningar det finns beslut om, säger FFC:s chefsekonom Olli Koski. Han menar att inflationen är ett betydande hot mot löntagarnas köpkraft.
Nästa regering torde överväga att skärpa konsumtionsskatterna ytterligare, så som exempelvis Hetemäkis skattekommitté föreslog.
- I skatteskärpningen bör man emellertid beakta den rådande inflationssituationen. Annars finns det risk för att en överskärpt skattepolitik gör det omöjligt för den inhemska konsumtionen och sysselsättningen att återhämta sig, varnar Koski.
I rapporten uppskattar kommittén att inkomstnivån och prisnivån utvecklas jämsides under 2011. Reallönerna väntas alltså inte stiga.
Koski säger att den växande inflationen sätter tryck på löneförhandlingarna, och därför vore det nödvändigt med en arbetsmarknadskoordinering på bred bas under vårens lopp.
Ett positivt budskap från kommittén är ändå att landets konkurrenskraft har repat sig och befinner sig på samma nivå som före den ekonomiska krisen och den väntas bli ännu bättre.
- Finlands ekonomi är i tillväxt och det finns nu förutsättningar för en fortlöpande förbättring av konkurrenskraften. Den ekonomiska tillväxten möjliggör en ökad sysselsättning och ökade skatteintäkter. Samtidigt kan vi få den offentliga ekonomin i balans så gott som utan nedskärningar, anser Koski.
Två gånger per år granskar utredningskommittén för inkomst- och kostnadsutveckling hur inkomster, priser, konkurrenskraft och löntagarnas köpkraft har utvecklats och vilka utsikterna är. I kommittén sitter nationalekonomer från de centrala arbetsmarknadsorganisationerna och tjänstemän från finansministeriet.
