Så här förändras tryggheten för löntagarna vid årsskiftet

Pension tjänas in på hela lönen

Pensionsreformen träder i kraft den 1 januari 2017. Man börjar tjäna in pension för arbete som utförs redan som 17-åring och den nedre åldersgränsen för pension stiger gradvis till 65 år.

Arbetspension tjänas i fortsättningen in på hela lönen då man inte längre drar av arbetstagarens arbetspensionsavgift från lönen när pensionen beräknas. Det nya pensionssystemet behandlar åldersgrupperna mer jämlikt för pensionstillväxten är 1,5 procent av inkomsten oavsett ålder.

Också nya arbetspensionsformer tas i bruk: partiell förtida ålderspension samt arbetslivspension som är avsedd för arbetstagare som har gjort en lång arbetskarriär i ett belastande yrke.

Pensionsreformen påverkar inte de pensioner som redan betalas ut eller pension som redan har tjänats in.

Pensionsreformen bygger på det avtal som centralorganisationerna på arbetsmarknaden förhandlade fram.

Pensionsreformen
FFC:s sidor om pensionssystemet
Pensionsreformen.fi

Försämringar i visstidsanställningar, prövotid och återanställningsskyldighet

Arbetsgivaren kan från början av år 2017 anställa en långtidsarbetslös på viss tid utan motivering i högst ett år. Det får också vara fråga om flera olika arbetsavtal – högst tre under en tvåårsperiod – om den sammanlagda längden på avtalen inte överskrider ett år.

Som långtidsarbetslös räknas en person som har varit arbetslös arbetssökande i minst ett år. Under den tiden får han eller hon ha arbetat i högst två veckor.

I arbetsavtal som ingås efter årsskiftet får prövotiden vara sex månader i stället för fyra månader som hittills. Arbetsgivaren kan ändå förlänga prövotiden om arbetstagaren under den tidsperioden har arbetsoförmögen eller föräldraledig i minst 30 dagar. Däremot kan man inte längre avtala om att förlänga prövotiden på grund av arbetsrelaterad utbildning.

Vid tidsbundna anställningar får prövotiden, inklusive förlängningar, inte heller i framtiden vara mer än hälften av längden på anställningen.

Arbetsgivarens återanställningsskyldighet förkortas vid årsskiftet från nio till fyra månader. Vid anställningar som har varat i minst tolv år är återanställningstiden ändå sex månader. Den förkortade återanställningsskyldigheten gäller arbetsavtal som löper ut efter årsskiftet, även om arbetstagaren skulle ha blivit uppsagd före årsskiftet.

Återanställningsskyldighet betyder att en arbetsgivare i första hand måste erbjuda arbete åt en tidigare arbetstagare som har sagts upp av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker. Arbetsuppgifterna ska vara de samma eller liknande som den uppsagda arbetstagaren tidigare har utfört och arbetstagaren ska vara arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån.

De försämringar av arbetsavtalslagen som har räknats upp här grundar sig på regeringsprogrammet. FFC har motsatt sig försämringarna i alla skeden av beredningen.

Försämringarna i arbetsavtalslagen
Regeringens proposition om ändring av arbetsavtalslagen (PDF)

Obligatoriskt att göra upp en likabehandlingsplan

För att främja likabehandling måste alla arbetsplatser där det regelbundet arbetar minst 30 arbetstagare ha en likabehandlingsplan från början av år 2017.

Försummelse av anpassningsskyldigheten räknas i fortsättningen som diskriminering enligt diskrimineringslagen, för vilket arbetsgivaren kan dömas till gottgörelse. Med anpassningar avses rimliga förändringar och arrangemang som gör att personer med funktionsnedsättningar kan åtnjuta och utnyttja sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma villkor som andra.

Enligt diskrimineringslagen är arbetsgivaren skyldig att försäkra sig om att ingen på arbetsplatsen diskrimineras på grund av etniskt ursprung, funktionsnedsättning, hälsotillstånd, sexuell läggning, ålder, fackföreningsverksamhet, åsikt, religion eller någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.

Likabehandlingsplan
Instruktioner för likabehandlingsplanering

Vuxenutbildningsstödet minskar

Den maximala längden på vuxenutbildningsstödet förkortas från 19 till 15 månader och grunddelen skärs ner med 15 procent. Genom förändringarna, som man kom överens om i samband med konkurrenskraftsavtalet, stoppades regeringens förslag på att göra vuxenutbildningsstödet lånebetonat, vilket i praktiken skulle ha inneburit att användningen av stödet skulle ha rasat.

Regeringen skär ner anslagen till yrkesutbildningen med 190 miljoner euro. Nedskärningarna leder till färre studieplatser och mindre utbildning.

Vuxenutbildningsstödet
Sammandrag av ändringarna i vuxenutbildningsstödet

Utbildning och företagshälsovård åt uppsagda

En arbetstagare som har sagts upp av produktionsmässiga och ekonomiska orsaker har i fortsättningen rätt att delta i sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning på arbetsgivarens bekostnad. Arbetsgivaren är också skyldig att ordna företagshälsovård för en uppsagd arbetstagare under sex månader från det att skyldigheten att arbeta har upphört.

Skyldigheten gäller arbetsgivare som regelbundet har minst 30 anställda. Av arbetstagaren förutsätts att han eller hon ska ha varit anställd i minst fem år.

Den sysselsättningsfrämjande träningen ska i allmänhet ordnas inom två månader från det att uppsägningstiden har löpt ut. Skyldigheten tillämpas om den förhandlingsframställning som enligt samarbetslagen ska föregå uppsägningen av arbetsavtalet har getts år 2017.

Den personal- och utbildningsplan som enligt samarbetslagen ska utarbetas måste under år 2017 innehålla principerna för hur utbildningen eller träningen ska ordnas.

De nya reglerna gällande tjänsterna inom företagshälsovården tillämpas på arbetstagare som har sagts upp efter den 1 januari 2017.

Den uppsagda arbetstagaren behöver inte betala skatt för träningen, utbildningen eller tjänsterna inom företagshälsovården. Utgångsläget är också att förmånerna inte påverkar arbetslöshetsskyddet.

Man avtalade om det förbättrade omställningsskyddet som en del av konkurrenskraftsavtalet som centralorganisationerna på arbetsmarknaden ingick.

Uppsagda arbetstagare får rätt till utbildning och företagshälsovård
Arbets- och näringsministeriets meddelande om regeringens proposition

Längden på arbetslöshetsskyddet förkortas

Den maximala längden på den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen förkortas från 500 till 400 dagar. Personer som har en arbetshistoria på under tre år får dagpenning i högst 300 dagar. Maximilängden behålls ändå vid 500 dagar för de arbetslösa som är minst 58 år när de uppfyller arbetsvillkoret och som har arbetat minst fem år under de senaste 20 åren.

De nya maximilängderna gäller personer som har blivit arbetslösa så att den första utbetalningsdagen infaller efter årsskiftet. Om utbetalningen av dagpenningen har inletts redan år 2016 förändras inte längden.

Självrisktiden i arbetslöshetsskyddet förlängs dessutom från fem till sju dagar, om självrisktiden inleds den 1 januari 2017 eller därefter.

Den förhöjda dagpenningen som har betalats ut i 90 dagar åt dem som har haft en arbetskarriär på minst 20 år avskaffas helt. Om anställningsförhållandet har upphört under år 2016 kan den förhöjda förtjänstdelen betalas ut fram till slutet av juni 2017. Dessutom minskar den förhöjda förtjänstdelen som betalas ut under tiden för sysselsättningsfrämjande service från 58 till 55 procent.

Försämringarna av arbetslöshetsskyddet grundar sig på regeringens beslut. FFC motsatte sig nedskärningarna och föreslog att man i stället skulle ha förbättrat servicen för arbetslösa och minskat på byråkratin inom arbetslöshetsskyddet.

I samband med konkurrenskraftsavtalet kom centralorganisationerna på arbetsmarknaden överens om en överlevnadsklausul som ska trygga jobben om arbetsgivaren drabbas av ekonomiska svårigheter. Om överlevnadsklausulen finns inskriven i kollektivavtalet och man på arbetsplatsen har avtalat om att i enlighet med klausulen sänka lönerna, så leder lönesänkningen inte till en sänkning av en eventuell inkomstrelaterad dagpenning i framtiden.

Försämringarna i arbetslöshetsskyddet
Regeringens proposition om ändringarna i utkomstskyddet för arbetslösa (PDF)

Nytt rörlighetsunderstöd

Resebidraget och ersättningen för flyttningskostnader slås i början av år 2017 ihop till ett rörlighetsunderstöd. Stödet betalas också till dem som lyfter inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning.

Rörlighetsunderstöd kan betalas ut om den dagliga arbetsresan är över tre timmar i heltidsarbete och över två timmar i deltidsarbete. Man ska ansöka om stödet innan anställningsförhållandet inleds.

Lönesubventionerat arbete räknas endast delvis in i arbetsvillkoret

Användningen av de statligt finansierade arbetslöshetsförmånerna utvidgas på försök. Arbetsmarknadsstödet, grunddagpenningen och den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel kan år 2017 och 2018 användas till att finansiera startpeng, lönesubvention och rörlighetsunderstöd för arbetslösa. Reformen betyder inte att arbetslöshetsförmånen skulle betalas ut direkt till den arbetslösa eller till arbetsgivaren under perioden för det lönesubventionerade arbetet, utan arbetsgivaren ansöker fortfarande om lönesubvention av arbets- och näringsbyråerna samt utvecklings- och förvaltningscentret.

Arbete med lönesubvention räknas inte längre i sin helhet in i arbetsvillkoret som ligger till grund för utbetalningen av inkomstrelaterad dagpenning, utan endast 75 procent av det lönesubventionerade arbetet räknas med i arbetsvillkoret. Arbetsvillkoret kan ändå uppfyllas i sin helhet om det lönesubventionerade arbetet ordnas i enlighet med kommunernas skyldighet att sysselsätta äldre arbetstagare eller som sysselsättningsfrämjande service åt personer som har fyllt 60 år.

Villkoren för lönesubvention försämras också genom att de tidigare fasta andelarna på 30–50 procent av lönekostnaderna görs om till maximibelopp. Den maximala längden på lönesubvention för en person som har varit arbetslös i minst två år förkortas från 24 till 12 månader. Dessutom skärs anslagen för lönesubvention som betalas ut till föreningar och stiftelser ner till maximalt 3 000 årsverken.

Från startpengen, som ska trygga utkomsten för nyblivna företagare, avskaffas den prövningsbaserade tilläggsdelen. Startpeng utbetalas också i fortsättningen till alla till ett belopp som motsvarar grunddagpenningen, det vill säga ungefär 700 euro i månaden. Den maximala längden på stödet förkortas från 18 till 12 månader.

Arbetslösa får inte längre kostnadsersättning för studier på eget initiativ. Förändringen gäller studier som inleds den 1 januari 2017 eller därefter.

Under 25-åringar som saknar yrkesutbildning kan i fortsättningen få reseersättning under arbetsprövning. Dessutom kan arbetslöshetsförmån betalas ut i högst 48 månader för att slutföra grundläggande utbildning, i stället för nuvarande 24 månader. Ändringen gäller personer som har passerat läropliktsåldern och som inte har avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen.

Förändringarna i lönesubventionen, startpengen och kostnadsersättningen till arbetslösa
Ändringar inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde vid årsskiftet

Arbets- och näringsbyrån intervjuar arbetslösa med tre månaders intervall

Arbets- och näringsbyråerna måste i fortsättningen intervjua arbetslösa arbetssökande när de har varit arbetslösa utan avbrott i tre månader. Samtidigt granskar arbets- och näringsbyrån deras sysselsättningsplan. Intervjun upprepas var tredje månad.

För år 2017 och 2018 tar man i bruk en frivillig rekryteringsprövning, under vilken den arbetssökande tillsammans med arbetsgivaren kan bedöma om han eller hon lämpar sig för arbetet i fråga. Prövningen pågår i högst en månad och den tiden dras av prövotiden om arbetsgivaren anställer personen efter prövningen.

Företagarverksamhet på heltid, som varar i högst två veckor, leder inte längre automatiskt till att man förlorar rätten till arbetslöshetsskydd. Under perioden betalas jämkad dagpenning. Tidigare har jämkad dagpenning endast utbetalats för företagarverksamhet på deltid.

Skyldigheten att ta emot arbete skärps. Efter att det tre månader långa skyddet för yrkesskicklighet har löpt ut måste den arbetslösa söka och ta emot också sådant heltidsarbete där lönen är lägre än den arbetslöshetsersättning som han eller hon lyfter.

Arbetslösa förväntas i fortsättningen använda egen bil för arbetsresor också då arbetsplatsen ligger utanför den egna pendlingsregionen, det vill säga på mer än 80 kilometers avstånd. Man är ändå inte tvungen att skaffa egen bil.

För dem som vägrar ta emot arbete förlängs karenstiden då ingen ersättning utbetalas från 60 till 90 dagar. Karensen inleds 30 dagar efter vägran.

Intervjuer av arbetslösa, rekryteringsprövning och skärpning av skyldigheten att ta emot arbete
Regeringens proposition om ändringarna i lagen (PDF)

Utkomststödet överförs till FPA

Skötseln av det grundläggande utkomststödet överförs den 1 januari 2017 från kommunerna till FPA. Kommunernas socialbyråer kan fortfarande enligt prövning bevilja kompletterande och förebyggande utkomststöd. Utkomststöd beviljas efter reformen för samma utgifter som tidigare.

Försöket med basinkomst, som inleds i början av året, gäller 2 000 personer som har lottats ut bland dem som lyfter grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd av FPA. De som deltar i det tvååriga försöket får varje månad en basinkomst på 560 euro utan vederlag. De övriga inkomsterna påverkar inte storleken på basinkomsten.

Ersättningarna för företagshälsovård stiger

Ersättningarna för företagshälsovård stiger. Maximibeloppet per arbetstagare som betalas för räkenskapsperioden 2016 är cirka 0,8 % högra än året innan. En förutsättning för att arbetsgivaren ska få ersättning för företagshälsovård är i fortsättningen att det har gjorts en arbetsplatsutredning på arbetsplatsen. Det här gäller också företagare från och med räkenskapsåret 2017.

Förebyggande distanstjänster inom företagshälsovården kan från januari 2017 ersättas som kostnader för företagshälsovård. Arbetsplatsutredningen ska ändå göras genom besök på arbetsplatsen. Sjukvård och annan hälsovård inom företagshälsovården som ges i form av distanstjänster började ersättas som kostnader för företagshälsovård redan i mars 2016.

Den sysselsättningsfrämjande yrkesinriktade rehabiliteringen ersätter i fortsättningen arbetsprövning, arbetsträning och arbetsträning för mentalvårdsklienter. Rehabiliteringen är avsedd för personer som behöver individuellt stöd för att välja arbetsuppgift, yrkesbransch eller studieinriktning eller för att få arbete.

Rehabiliteringspenningen för unga höjs till samma nivå som garantipensionen. I fortsättningen kan rehabiliteringspenning beviljas också för allmänbildande grundutbildning om personen som beviljas penningen saknar yrkesexamen.

Nedskärningar i de indexbundna förmånerna

Förmånerna som är bundna till folkpensionsindex skärs ner med 0,85 procent jämfört med nivån år 2016. Nedskärningen berör bland annat barnbidraget, arbetsmarknadsstödet, grunddagpenningen och den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel, sjukdagpenningens, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningens minimibelopp samt folkpensionen och garantipensionen.

Sjukdagpenningen minskar för personer som tjänar över 30 000 euro om året. Nedskärningen är som mest 15 procent berör höginkomsttagare i högre grad än andra. Senast gjordes nedskärningar i dagpenningen i början av år 2016. Under två år har sjukdagpenningen för medel- och höginkomsttagare skurits ner med sammanlagt 10–20 procent.

Regeringen skärper dessutom bassjälvrisken och de maximala boendeutgifterna i bostadsbidraget samt sänker vissa läkemedelsersättningar. Årssjälvrisken för läkemedelskostnader, det vill säga det så kallade takbeloppet, minskar däremot.

Utkomststödet, försöket med basinkomst, rehabiliteringen, ersättningarna för företagshälsovård samt nedskärningarna i de sociala förmånerna
Ändringar i FPA:s förmåner 2017

Arbetstagarnas socialförsäkringsavgifter stiger

I enlighet med konkurrenskraftsavtalet sjunker arbetsgivarnas socialskyddsavgifter, medan löntagarnas avgifter stiger. För att stöda löntagarnas köpkraft växer ändå statens finansieringsandel av sjukvårdsförsäkringen så att den för löntagarnas del sjunker från 1,3 procent till noll.

Löntagarnas avgifter (procent av lönen)

• Sjukförsäkringens dagpenningspremie: 1,58 % (0,00 %, om inkomsten är under 14 000 e/år)
• Sjukförsäkringens sjukvårdspremie: 0,00 %
• Arbetslöshetsförsäkringspremie: 1,60 %
• Arbetspensionsförsäkringspremie, 17–52-åringar: 6,15 %
• Arbetspensionsförsäkringspremie, 53–62-åringar: 7,65 %
• Arbetspensionsförsäkringspremie, 63–68-åringar: 6,15 %

Arbetsgivarens avgifter

• Sjukförsäkringsavgift: 1,08 %
• Arbetslöshetsförsäkringspremie upp till ett lönebelopp på 2 059 500 euro: 0,80 %
• Arbetslöshetsförsäkringspremie för den överskridande delen: 3,30 %
• Arbetspensionsförsäkringspremie: i genomsnitt 17,95 %
• Olycksfallsförsäkringspremie: i genomsnitt 0,80 %
• Grupplivförsäkringspremie: i genomsnitt 0,07 %

Lönekoefficienten för arbetspensionen är år 2017 1,389. Jämfört med år 2016 stiger lönekoefficienten med ungefär 1,2 procent. Med koefficienten justeras årsinkomsterna till nivån för det år då arbetspensionen börjar.

Livslängdskoefficienten för år 2017 är 0,96344. Koefficienten minskar de arbetspensioner som börjar betalas ut 2017 eller senare med ungefär fyra procent för dem som är födda 1955. Den målsatta pensionsåldern som har räknats ut på basis av livslängdskoefficienten är 64 år 1 månad för dem som är födda 1955.

Socialförsäkringsavgifterna
Skatteförvaltningens meddelande om pensions- och försäkringspremierna för år 2017

Beskattningen av förvärvsinkomster lindras

Beskattningen av förvärvsinkomster för löntagare lindras år 2017 med sammanlagt 515 miljoner euro. Regeringen kopplade skattelättnaderna till konkurrenskraftsavtalets täckningsgrad, som till slut steg till mer än 90 procent av löntagarna.

Skattelättnaderna genomförs genom att höja inkomstgränserna i statens inkomstskatteskala. Dessutom sänks marginalskatteprocenterna inom den lägsta och den högsta inkomstklassen.

Beskattningen lindras också av att maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget och det schematiska beloppet för avdraget för inkomstens förvärvande höjs. Därtill höjs maximibeloppet för grundavdraget från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen.

Också beskattningen av pensionsinkomster lindras år 2017.

Hushållsavdraget stiger från 45 till 50 procent för arbete som köps av ett företag eller en företagare och från 15 till 20 procent för lön som betalas åt en person som utför hushållsarbete.

Av de indirekta skatterna höjs energiskatterna, fordonsskatten och tobaksaccisen. De nedre gränserna för fastighetsskatteprocenterna höjs. Däremot sänks bilskatten, och punktskatten på sötsaker och glass slopas helt.

Arvs- och gåvoskatten lindras när alla procenter i skatteskalorna sänks. Dessutom stiger make- och minderårighetsavdragen. Inom gåvobeskattningen stiger det lägsta beskattningsbara beloppet från 4 000 till 5 000 euro.

Av räntorna på bolån kan man år 2017 dra av 45 procent. Andelen är 10 procentenheter lägre än år 2016.

Tidsfristen för begäran om omprövning inom personbeskattningen förkortas från fem till tre år. Samtidigt tidigareläggs tidpunkten för när tidsfristen börjar med ett år. I fortsättningen kan man i huvudsak ansöka om omprövning av beskattningen under tre år från och med början av följande år efter att skatteåret, kalenderåret eller räkenskapsperioden tar slut.

Skatterättelsenämnden är i fortsättningen alltid den första instansen för begäran om omprövning, oavsett skatteslag. Rättelsenämndens beslut kan överklagas hos förvaltningsdomstolen inom 60 dagar från att den skattskyldiga har fått del av beslutet.

Maximibelopp för de skattefria reseersättningarna

• Inrikes heldagtraktamente: 41 e
• Inrikes partiellt dagtraktamente: 19 e
• Måltidsersättning: 10,25 e
• Kilometerersättning: 41 c/km

Skatteändringar
Årsskiftets förändringar på finansministeriets förvaltningsområde

Sökande av ändring inom personbeskattningen
Skatteförvaltningens nyhet om ändringsbeskattning och sökande av ändring