"En gemenskap vi saknar i Finland"
Jouni Tikkanen var en av tretton finländare som deltog i en två veckor lång resa till Nepal, arrangerad av det finländska fackets solidaritetscentral SASK. SASK ordnar årligen talkoresor till olika delar av världen för finländska fackföreningsmedlemmar. Nepalresan var lite kortare än vanligt, och resenärerna deltog den här gången inte i något lokalt talkoprojekt.
– Det grämer mig lite att jag inte fick göra något fysiskt arbete. Jag hade gärna greppat tag om spaden och jobbat sida vid sida med nepaleserna. Två veckor var också en allt för kort tid, för nu sprang vi mest från plats till plats, säger Jouni som är aktiv inom Byggnadsförbundet.
De nepalesiska byggarbetsplatserna gjorde ett stort intryck på honom.
– Arbetsmetoderna var väldigt primitiva och man fäste ingen uppmärksamhet vid arbetarskyddet. Folk skuttade omkring i betongen i sandaler. Det var också slående att det alltid var kvinnorna som gjorde det fysiskt tunga jobbet. Jag såg aldrig en man bära någonting.
Rikedom i fattigdomen
Gemenskapen var en sak som både Jouni Tikkanen och JHL:aren Jenni Sjöman från Rovaniemi reagerade starkt på.
– Även om jobbet var tungt så fanns det en gemenskap som vi numera saknar i Finland. Jag insåg att vi inte kan pracka vår ideologi på dem, för vårt individualistiska samhälle är verkligen ingen bra förebild, resonerar Jouni.
– Det var roligt att se hur mycket rikedom de egentligen hade, även i de fattiga byarna på landet. Allt behöver inte vara materiellt, säger Jenni.
Det var tungt att se hur barnen vid tegelfabriken hade det, men samtidigt gav det perspektiv. Det går inte att kategoriskt hindra de fattiga barnen från att arbeta, utan det viktigaste är att de också får gå i skola.
– Jag kände glädje för barnen och den framtid de kanske har möjlighet till tack vare skolan. Samtidigt kände jag medlidande för dem då de var tvungna att arbeta så hårt, säger Jenni Sjöman.
Jonny Smeds
