Facket i Nepal kämpar i motvind
– Vi har en bra nivå på lagstiftningen, men problemet är att lagarna inte tillämpas i praktiken. Även om man har lagstiftat om något, måste vi kämpa för att det ska bli verklighet på arbetsplatserna, säger Bishnu Rimal.
GEFONT:s 27 nationella medlemsförbund organiserar sammanlagt drygt 350 000 arbetstagare, av vilka 17 procent är kvinnor. I Nepal finns många små fackförbund, eftersom fackföreningarna i första hand fungerar på arbetsplatsnivå. Dessutom finns stora politiska motsättningar så det finns fackförbund med kopplingar till ett stort antal partier. För att få registrera en fackförening på en arbetsplats måste en fjärdedel av arbetstagarna vara medlemmar.
Nepal var fram till 1990 en absolut monarki och fackföreningsrörelsen var tvungen att verka i hemlighet. 1996–2006 pågick ett inbördeskrig som satte djupa spår i samhället. Ännu i dag saknar Nepal en grundlag.
I maj gick den sista tidsfristen ut och nu styrs landet av en övergångsregering ledd av maoister. Som bäst trycker oppositionen, med Nepals kongressparti och marxist-leninister i spetsen, på för att regeringen ska utlysa val. GEFONT står närmast marxist-leninisterna och Bishnu Rimal är även aktiv inom politiken.
Arbetslösheten den största utmaningen
Nepal har en arbetslöshet på 46 procent. Varje dag utvandrar 1000 nepaleser till den arabiska halvön i jakt efter jobb. Där är arbetsvillkoren för de fattiga nepaleserna usla.
– Den största utmaningen för oss är arbetslösheten. Vi kan inte erbjuda de unga som lämnar landsbygden jobb. Den unga generationen är frustrerad över att inte hitta jobb i sitt eget land, säger Bishnu Rimal.
Övriga problem är att endast tio procent av den totala arbetskraften jobbar inom den officiella arbetsmarknaden och att socialskyddet är obefintligt.
En av fackets största bedrifter är enligt Bishnu Rimal att i stort sett alla barn i Katmandudalen i dag går i skola i stället för att jobba till exempel på teplantager eller som sopsorterare på gatan. En annan bedrift är att hotellarbetarnas lön numera innehåller ett 25 procents servicetillägg.
– Vi började den kampen vid ett hotell som ägdes av den auktoritära kungen. Arbetstagarna gick i strejk och 700 arresterades, men till slut, år 2007, nådde vi målet och fick servicetillägget.
Trots utmaningarna är Bishnu Rimal optimistisk. Utvecklingen är positiv, men mycket långsam.
– Först tvekade folk om de skulle gå med i facket, men då de gjorde det började de ställa höga krav. Det är svårt att tillfredsställa medlemmarna, säger han och tillägger att de högutbildade nepaleserna är mer rädda för sina chefer än de lågutbildade och fattiga som inte har något att förlora.
Jonny Smeds
