"Bra att arbetsgivarförbundet äntligen vill göra något åt den gråa ekonomin"
Jorma Kallio, första vice ordförande för Servicebranschens fackförbund
Finlands Hotell- och restaurangförbund har startat en kampanj för att få bukt med den grå ekonomin. Det här är ett initiativ som Servicebranschens fackförbund hälsar med tillfredsställelse.
- Bättre sent än aldrig, konstaterar Jorma Kallio, första vice ordförande för Servicebranschens fackförbund. - Vi krävde det här redan i början på 90-talet men då förnekade arbetsgivaren hela fenomenet. Vi ställer oss helt bakom kampanjen. Också våra medlemmar vill ha ett slut på detta.
Kallio, tidigare ordförande för Hotell- och Restaurangpersonalens förbund, framhåller att arbetstagarsidan ser det som ytterst viktigt att äntligen få bukt med den gråa ekonomin som ökat enormt.
- I en bransch som vår där arbetslösheten är hög erbjuds människor ofta lön svart. Det är en svår sits, man behöver ett jobb men samtidigt skulle man bryta mot lagen. Om lönen betalas svart fungerar inte socialskyddet och lönen ligger under tabellönerna, påpekar han.
Också konkurrensen i branschen blir snedvriden: de arbetsgivare som fungerar enligt lagen blir lidande och därigenom arbetstagarna.
Skattemyndigheterna räknar med att den gråa ekonomin kostar staten 1 miljard årligen. Summan höjs betydligt om de lägre lönen tas med, likaså om försäljningen av t.ex. insmugglad alkohol räknas in.
- Utvecklingen på sikt oroar oss. Först är det skattesmitning och underbetalning, så kommer brottsligheten in med penningtvätt, narkotikahandel och prostitution, säger Kallio och pekar på Norge som ett varnande exempel.
Skärp beviljandet av alkoholtillstånd
Sverige skärpte lagstiftningen i slutet av 80-talet för att få bukt med den gråa ekonomin. Kallio säger att det lyckats rätt väl och nu vill branschen ha samma skärpning här. Dessutom bör övervakningen av utskänkning och försäljning ökas. Det här påpekade Servicebranschens fackförbund då minister Suvi-Anne Siimes besökte förbundet i slutet av februari.
- Också mera fastanställd personal behövs. I dag har 40 procent av arbetstagarna s.k. atypisk anställning. Ovanpå det har vi underleveranser och inhyrd arbetskraft. I det kaoset är det inte lätt för t.ex. förtroendemännen att övervaka att det egna företaget fungerar korrekt och etiskt.
HRHL har samarbetat med myndigheterna vid tidigare granskningar av företagen. Myndighetsrazzior har avslöjat oklarheter i hela 40 procent av företagen i Kymmene och Lappland. De här razziorna har snarast fungerat som skrämskott men nu satsar staten på en konkret övervakning för att få ett slut på den grå ekonomin.
Endast 2 300 företag är organiserade i arbetsgivarförbundet. Utanför står drygt 7 000, därmed inte sagt att alla de skulle syssla med olaglig verksamhet.
- Vi har inga klara siffror på hur många av våra medlemmar som berörs av den gråa ekonomin. Ser man på lönesumman i branschen kan det vara rentav var femte, d.v.s. ca 12 000 personer. Något slag av fusk kan förekomma i företag där de här medlemmarna finns. Men det finns många oorganiserade arbetstagare - jobbar man svart går man inte med i facket, påpekar Kallio.
- Här i förbundet hör vi nog om en del oklarheter. I offentligheten vill våra medlemmar däremot inte gå ut. Men den som vill kan tipsa produktövervakningscentralen anonymt. Telefonnumret är (09) 3967 2767, säger Kallio.
Arbetsgivarförbundet lanserar fästor med texten "Kaukana harmaa arki". De utdelas till alla medlemsföretag. Däremot ville arbetsgivarna inte ha något pass i stil med det som byggnadsbranschen infört för arbetstagarna.
- Vi kan var och en ge akt på prisen i branschen. Säljer ett företag t.ex. en längre tid ett stop öl för under 18 mark kan man börja fundera, säger Kallio.
Arbetstagaren som jobbar ihop med en icke seriös arbetsgivare kan också råka ut för sanktioner. Det är ett ärende för åklagaren, påpekar Kallio. Affärshemligheten gör att Servicebranschens fackförbund inte få reda på detaljer om hur myndighetsrazziorna lyckas.
Höga förväntningar på nya facket
Hotell- och restaurangbranschen är en låglönebransch med kvinnodominans, ca 84 procent. Medellönen ligger kring 9 000 mark i månaden. Kallio konstaterar att FFC:s medlemsundersökning visar att inkomstnivån är synnerligen låg, likaså att arbetstagarna känner sig otrygga.
- Förtroendet för arbetsgivaren har minskat rejält då policyn är att skaffa sig vinster till vilket pris som helst. Sedan förra rapporten 1995 har alla siffror blivit sämre. Det högsta vitsordet fick arbetarskyddet. Allt det här gör att medlemmarna i branschen har väldigt höga förväntningar på Servicebranschens fackförbund. Det är resultat man vill ha, konstaterar Jorma Kallio.
Ingegerd Ekstrand
