Partiledarna bakom trepartssystemet

Riksdagspartiernas ordförande är eniga om att det är skäl att fortsätta trepartssamarbetet mellan arbetsmarknadsorganisationerna och regeringen också under nästa regeringsperiod. Centerns Anneli Jäätteenmäki sade vid löntagarorganisationernas valdebatt att hon "respekterar att man avtalar på trepartsbasis". Hon anser att trepartsprincipen kan skrivas in också i nästa regeringsprogram. Statsminister Paavo Lipponen (sd) betonade att trepartssamarbetet behövs för att sysselsättningsmålsättningarna ska uppnås och för att stöda trygghet och jämlikhet i arbetslivet.

Ordförandena för alla åtta riksdagspartier deltog den 28 januari i den valdebatt som FFC, FTFC och Akava arrangerade. Temat var arbetslivsfrågor. Frågorna till partiledarna ställdes av såväl löntagarorganisationernas ordförande som fackets aktiva. I publiken på Marina Congress Center i Helsingfors fanns cirka 500 fackligt aktiva.

Inpo viktigt, kollektivavtalen bör följas

Alla partiledare gillar de inkomstpolitiska helhetsuppgörelserna. Vänsterförbundets Suvi-Anne Siimes påminde om att inkomstpolitiken är ett viktigt ekonomiskpolitiskt redskap i EMU-förhållanden då den gör ekonomin förutsägbar och stabil.

I valdebatten framgick klart att inget parti är redo att börja begränsa arbetstagarnas strejkrätt. Partiernas ordförande är också eniga om att kollektivavtalen bör fortsätta att vara allmänbindande.

Sysselsättningen primär

Partiledarna var ense om att den viktigaste uppgiften för nästa regering är att förbättra sysselsättningen och få bukt med arbetslösheten. Ordförandenas syn på med vilka medel sysselsättningen bör förbättras varierade däremot.

Statsminister Lipponen betonade att det krävs många olika slags medel för att sänka arbetslösheten. Han föreslog att arbetsmarknadsorganisationerna och regeringen tillsammans uppgör ett program för att förbättra sysselsättningen. Vänsterförbundets Siimes påminde om att en hög sysselsättning är en förutsättning för att kunna finansiera välfärdsstaten.

Centerns Jäätteenmäki föreslog sänkta arbetsgivaravgifter som en metod. Samlingspartiets ordförande Ville Itälä var för sin del redo att öka låglönearbetena. Itälä trodde också att sänkt inkomstskatt skapar arbetsplatser.

Moderat skattesänkning

Samlingspartiets Itälä upprepade sitt partis mål att sänka skatterna med två miljarder euro under nästa valperiod. De övriga partiledarna var mera moderata. De Grönas Osmo Soininvaara påpekade att den häftiga skattesänkning Samlingspartiet föreslår rimmar illa med målet att utveckla välfärdstjänsterna. "Man kan inte få vardera, man måste välja", konstaterade Soininvaara.

Trygghet i arbetslivet

Löntagarorganisationernas ordförande frågade partiledarna om deras syn på hur arbetslivet ska utvecklas. Statsminister Lipponen svarade med att påminna om att arbetslivslagstiftningen har reformerats till centrala delar under de gångna två regeringsperioderna. Lipponen menade att en av de största arbetslivsutmaningarna för nästa regering blir att förbättra löntagarnas trygghet vid uppsägningssituationer, att göra det lättare att samordna arbete och familjeliv och att främja lönejämlikheten.

Större jämlikhet i lönesättningen

Livlig blev partiledarnas debatt om lönejämlikheten mellan kvinnor och män. Alla partiledare tillkännagav att de understöder jämställdhet. Lipponen och Jäätteenmäki utlovade ett särskilt flerårigt program för att främja likalönsprincipen. Statsministern efterlyste av arbetsgivarna ett kraftigare engagemang för att främja jämlikheten. Suvi-Anne Siimes påpekade att frågan om beskattning hör intimt samman med lönejämställdheten eftersom man i den offentliga sektorn, där det arbetar mycket kvinnor, betalar lönerna med skattemedel.

Löntagarorganisationernas röstningsappell

Löntagarorganisationerna offentliggjorde i samband med valdebatten en appell till löntagarna om att de borde utnyttja sin rösträtt i riksdagsvalet. I förra valet lät 700 000 fackföreningsmedlemmar bli att rösta.

Var och en av löntagarorganisationerna har sammanställt sina samhälleliga målsättningar inför riksdagsperioden 2003-2007. Organisationerna vill, genom att lyfta fram teman som är viktiga för löntagarna, ge vägkost för den valdebatt som försiggår i offentligheten, på arbetsplatserna och med kandidaterna, liksom inför de kommande regeringsförhandlingarna.

Löntagarorganisationerna betonar vikten av att sysselsättningsgraden höjs och skatten på arbete sänks. Viktiga teman är också samordnandet av arbete och familjeliv, att arbetslivet fortsättningsvis utvecklas i samarbete mellan de tre parterna, att välfärdstjänsterna tryggas och att staten satsar på regionpolitiska åtgärder. Organisationerna betonar att det är väsentligt att förbättra löntagarnas ställning på arbetsmarknaden.

Generationsskiftet stor utmaning

FFC har i sina egna målsättningar inför valperioden föreslagit ett särskilt program för att lyfta vuxenbefolkningens kompetens, att man måste förbereda det generationsskifte som förestår på arbetsmarknaden och trygga minimivillkor för utländsk arbetskraft.

Revideringen av arbetslivslagstiftningen bör fortsätta och en reform av samarbetslagen står i turen. Det behövs också spelregler för konkurrensutsättningen av offentliga tjänster.

Läs även

- Rösta i valet, FFC:are! (Nyheter 27.1.2003)
- FFC inledde kampanj för att får löntagarna att rösta i valet i mars (FFC Nytt/Löntagaren 29.1.2003)
- Finlands modell - resultat genom förtroende och samarbet. FFC:s målsättningar för valperioden 2003-2007 (pdf)