Engagerade arbetstagare orkar jobba längre
Arbetsleda förekommer mest inom tillverknings-, transport- och lageryrken. Också många som jobbar med kultur, nöjen och fritid är uttråkade på jobbet. Arbetsleda förekommer ändå i alla yrken. Det säger forskaren Lotta Harju vid Arbetshälsoinstitutet, som har varit med om att göra den första forskningen om förekomsten av arbetsleda på finländska arbetsplatser.
– Vår undersökning visar att leda förekommer i fler yrken än vad man normalt antar. Minst förekommer arbetsleda inom undervisningen och hälso- och sjukvården, berättar Lotta Harju.
Arbetstagare som upplever leda tycker att tiden går långsamt och har svårt att koncentrera sig på sina arbetsuppgifter. När uppmärksamheten sjunker ökar olycksrisken. Dessutom lider produktiviteten.
– Arbetstagaren gör inte sitt bästa, även om han eller hon skulle vilja det.
Arbetstagare som är uttråkade upplever att de är sjukare och att deras arbetsförmåga är sämre. De planerar också att lämna arbetslivet tidigare än engagerade arbetstagare som njuter av jobbet.
Söker sin plats i arbetslivet
De yngsta arbetstagarna, personer under 35 år, är mest uttråkade på jobbet.
– En förklaring till det kan vara att de som nyligen har kommit ut i arbetslivet inte har hunnit hitta jobb de trivs med eller där de får tillräckligt utmanande arbetsuppgifter, säger Lotta Harju.
Män är i lite högre grad uttråkade än kvinnor.
– Det kan delvis bero på att det är vanligare att kvinnor söker sig till yrken som känns som ett kall, och när jobbet känns betydelsefullt är det inte lika vanligt med uttråkning.
Trots att arbetsleda förekommer inom alla yrken, visar den första finländska undersökningen att arbetsleda allmänt taget är rätt ovanligt. Vanligare är det att arbetstagare upplever motsatsen, arbetsengagemang. Lotta Harju påpekar ändå att undersökningen gjordes med frågeformulär, och kan därför ge lite för positiva resultat.
– De allra mest uttråkade svarar knappast på frågeformulär och dessutom har folk vid den här typen av enkäter en tendens att ge lite positivare svar än vad man egentligen upplever. Men undersökningen är riktgivande, säger hon och tillägger att det behövs mer forskning kring ämnet.
Alla jobb kan göras bättre
Lotta Harju påpekar att man kan justera så gott som alla jobb så att de känns mer behagliga. Knepen varierar beroende på jobb, men det handlar om att ta vara på de krafter och resurser som finns i arbetsgemenskapen.
– Man kan utgå från det man själv inspireras och motiveras av. Om det bästa med jobbet är arbetsgemenskapen kan man utöka dialogen med arbetskamraterna. I vissa rutinmässiga jobb kan det räcka med att man ibland gör arbetsuppgifterna i en annan ordningsföljd. Man kan också ta sig an nya utmaningar som att handleda nya arbetstagare.
Om man brinner för något på fritiden kanske man kan införa delar av det i sitt jobb. Lotta Harju berättar om en person som jobbar inom dagvården och som spelar trummor på fritiden. Personen började lära ut trumning till barnen.
– Det blev en grej som alla vann på.
God stämning på arbetsplatsen gör att arbetstagarna inte lika lätt blir uttråkade. Arbetsgivaren kan minska risken för att arbetstagarna drabbas av arbetsleda bland annat genom att se till att det finns klara men realistiska målsättningar, att alla arbetstagare behandlas rättvist och att arbetsuppgifterna vid behov kan anpassas.
– De som kan påverka sitt eget jobb och ta mer ansvar upplever ofta att jobbet är mer meningsfullt. En stor del av välbefinnandet är ändå på arbetstagarens eget ansvar – ingen kan komma och säga att nu ska du ha bra feeling, säger Lotta Harju.
Jonny Smeds
