Den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen bär frukt under hela avtalsperioden
De lönelyft som gjorts på basen av inkomstuppgörelsen i december sätts in på bankkontot i februari. Men uppgörelsen gav också mycket annat än pengar och de frukterna kan löntagarna plocka under hela avtalsperioden som löper ut i slutet av januari 2003.
Också i år är det möjligt att ansöka om den populära alterneringsledigheten, detta då man kom överens om att försöket fortsätter enligt tidigare banor ännu i år och även nästa år.
Löntagarnas arbetstid förkortas nästa år genom att Kristi himmelsfärdsdagen blir ledig dag med lön för alla i dagsarbete och även en del arbetstagare i skiftesarbete från och med början av år 2002.
Förhandlingsparternas gemensamma rekommendation om att undvika oändamålsenligt kort arbetstid borde också börja synas speciellt inom servicebranscherna.
I den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen kom man överens om att justera arbetarskyddsdistriktens resurser, något som på sikt förbättrar bl.a. övervakningen av arbetstider.
Förtroendemännen får höjd ersättning
En överenskommelse träffades också om minimiersättningen för förtroendemännen. Ersättningen är minst 250 mark räknat från avtalsperiodens början. Ersättningarna för huvudförtroendemän och andra i motsvarande ställning höjs med 10 procent.
I den inkomstpolitiska uppgörelsen ingår också en hel del som gör det lättare för arbetstagarna att söka sig till yrkesmässig utbildning. Redan i år satsar staten 80 miljoner mark till på yrkesmässig fortbildning.
Snuttjobbarna får det bättre
Uppgörelsen innebär också att reformen av lagen av företagshälsovård påskyndas. Meningen är att lagen ses över redan i år. Bl.a. ska det bli lättare för snuttjobbare att utnyttja företagshälsovården. Man kom också överens om att se över semesterlagen och här blir det möjligt att förbättra snuttjobbarnas rättigheter till semester. En trepartskommitt arbetar med reformen och bör ha sitt förslag till lagändringar klart före hösten 2002.
Problemlösning i arbetsgrupper
I samband med den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen tillsattes också arbetsgrupper. Problem med att sammanjämka arbets- och familjelivet granskas i en arbetsgrupp under våren. I en trepartsarbetsgrupp utreds bl.a. möjligheten att utnyttja moderskaps- och föräldraledigheten under en del av arbetsdagen, hur kostnaderna för familjeledighet kunde utjämnas mellan mans- och kvinnodominerade branscher och hur man via sjukförsäkringen kunde minska arbetsgivarens utgifter för vård av sjukt barn.
Arbetslöshetsskyddet och arbetskraftspolitiken granskas i en arbetsgrupp som bör ha sitt arbete klart före oktober. På dagordningen finns bl.a. de långtidsarbetslösas ställning och missförhållanden i den jämkade dagpenningen.
Arbetsgrupper på trepartsbasis ska också bl.a. fundera på hur man kunde utveckla arbetslivet och arbetsgemenskaperna, förtroendemännens ställning samt stödsystemen för utbildning.
Pirjo Pajunen
