Förtroendemännen: Dystra utsikter på arbetsplatserna
FFC:s färska förtroendemannaundersökning tyder på att svårare tider randas på arbetsplatserna. Man anställer inte flera arbetstagare, de lokala avtalen är allt svårare att tillämpa och personalutbildningen har minskat i jämförelse med situationen för ett år sedan. Förväntningarna på arbetsplatsens ekonomiska förutsättningar har också väsentligt blivit svagare, i synnerhet inom kommunsektorn.
Trots de svagare ekonomiska förväntningarna har fortfarande varannan arbetsplats svårigheter att rekrytera arbetskraft. Andelen är större i den här undersökningen än i arbetsgivarnas motsvarande mätningar, där man har utgått från möjligheterna att besätta lediganslagna jobb. Hela arbetskraftsbehovet vill man ändå inte fylla med ny arbetskraft, utan med den existerande, som får töja på sina resurser när det kör ihop sig. Kanske just detta är orsaken till att tre av fyra kommunala förtroendemän rapporterar att det är svårt att få arbetskraft till den egna arbetsplatsen.
Brister i alla sektorer
Förtroendemännen delar inte åsikten att det är svårt att besätta tjänster i huvudsak då det behövs specialkunskap inom specifika branscher. Experterna är visserligen den största enskilda gruppen som är svårrekryterad, men svårigheter finns det också att få folk till andra branscher. Det råder brist på såväl sådana som har ett brett kunnande, som på tillfällig arbetskraft och hjälparbetskraft. Förtroendemännen i undersökningen anser alltså att behovet av arbetskraft är ett allmänt fenomen som till stor del är oberoende av nivån på yrkeskunskapen.
Resultaten visar att personal- och utbildningsplaner i någon mån har kunnat avhjälpa problemen med bristande tillgång på arbetskraft. Inom industrin har man med hjälp av personal- och utbildningsplaner kunnat minska svårigheterna att få arbetstagare som har mångsidiga kunskaper. Inom den privata servicesektorn och den offentliga sektorn märks planerna framför allt när det gäller att få folk med specialkunnande. Tillgången på tillfällig och hjälparbetskraft har inte synbart ökat pga. personal- och utbildningsplanerna.
Löneskillnaden ökar
Under de kommande fem åren kommer utvecklingen att gå mer mot breda uppgiftshelheter, större resultatansvar och mot individ- och gruppbaserade lönetillägg, precis som man antar i EU-kommissionens Gröna bok om omorganisering av arbetet. Men i strid med hypoteserna i Grönboken tror inte förtroendemännen att arbetsgivarna skulle ta ett större ansvar än nu för att utveckla personalen i samband med en omorganisering av arbetet.
Förtroendemännen tror inte heller att de traditionella löneskillnaderna mellan könen och mellan produktions- och förvaltningsarbete minskar. Om man jämför med förtroendemannaundersökningen för ett år sedan har utvecklingen under det senaste året på ett väsentligt sätt bytt riktning och förtroendemännen förutspår nu större löneskillnader än tidigare.
Det betyder att Grönbokens målsättning om produktiv balans, dvs. balans mellan produktivitet och trygghet, glider allt längre bort från verkligheten.
Förtroendemännens färska uppskattningar tyder på att den åtrådda balansen blir allt mer svår att nå.
Ekonom Erkki Laukkanen
