Regeringen går till angrepp mot samarbetslagen – Tänker försvaga lagen trots att den nyss har förbättrats
FFC:s chefsjurist Timo Koskinen satt med i den arbetsgrupp som behandlade reformen av samarbetslagen. Han säger att man inte kan kalla det för trepartsarbete, eftersom regeringen redan i regeringsprogrammet hade dragit upp detaljerade riktlinjer för hur lagen ska ändras. I arbetsgruppen hade löntagarnas representanter inga möjligheter att påverka.
Arbetsgruppen kunde inte nå enighet. Ett betänkande togs fram under ledning av Arbets- och näringsministeriet, men de fackliga centralorganisationerna FFC, Akava och STTK lämnade en avvikande mening betänkandet.
I betänkandet föreslås bland annat att gränsen för när samarbetslagen tillämpas ska höjas. I dag gäller lagen arbetsplatser med minst 20 anställda, men i fortsättningen skulle den endast gälla arbetsplatser med minst 50 anställda. Det leder till att ett stort antal företag faller utanför lagen.
Vilken av de föreslagna ändringarna tycker du är värst för löntagarna?
– Man håller på att slopa förhandlingstiderna vid mindre företag och förkorta dem vid resten av företagen, vilket leder till att arbetstagarna allt snabbare blir permitterade och arbetslösa, säger Timo Koskinen.
– Det är också synd att man inte upplever att arbetstagarnas erfarenheter och åsikter är värdefulla när man till exempel överväger alternativ till uppsägningar och permitteringar, säger Koskinen och hänvisar till planerna på att delvis urvattna den kontinuerliga dialogen.
I samband med den senaste reformen av samarbetslagen, som trädde i kraft i början av år 2022, infördes bestämmelser om en kontinuerlig dialog. Syftet med dialogen är att arbetsgivarna och arbetstagarna ska samarbeta för att utveckla företaget och frågor som gäller arbetsgemenskapen. Nu vill regeringen backa från det här och införa en modell med förenklad dialog vid företag med 20–49 anställda.
Vilka konkreta följder får de ändringar som föreslås i lagen?
– I praktiken innebär ändringarna bland annat att arbetstagare snabbare än tidigare blir beroende av sina egna besparingar och stöd från samhället, konstaterar Koskinen.
Enligt betänkandet ska minimiförhandlingstiderna i samarbetslagen halveras jämfört med i dag. Förhandlingstiden varierar beroende på arbetsplatsens storlek och vad förhandlingarna gäller, och är i dag två veckor eller sex veckor. I fortsättningen skulle förhandlingstiden vara en vecka eller tre veckor.
Timo Koskinen anser att det här är en betydande försämring av löntagarnas anställningstrygghet. Enligt honom är det oklart hur det i praktiken ens ska gå att uppfylla de lagstadgade skyldigheterna om förhandlingstiden bara är en vecka.
– För några år sedan lyckades man reformera samarbetslagen genom genuina trepartsförhandlingar. Den här reformen förstörs nu genom det recept som regeringen Orpo-Purra har tagit fram – och det ger dålig eftersmak för arbetstagarna, säger Timo Koskinen.
Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna av lagändringen?
– Arbets- och näringsministeriet uppskattar att företagen sparar drygt 40 miljoner euro på att man slopar förhandlingstiderna vid företag med under 50 anställda och halverar tiderna vid resten av företagen. Men till exempel de arbetstagare som sägs upp går miste om tre veckors lön när förhandlingstiden halveras. Därtill drabbas de också av regeringens nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa och bostadsbidraget.
– Arbetstagare som permitteras eller sägs upp av produktionsmässiga och ekonomiska skäl hamnar alltid i en ekonomisk grop – helt utan egen förskyllan. Nu gräver regeringen den här gropen allt djupare genom sina föreslagna lagändringar.
Enligt Timo Koskinen är det tragikomiskt att också den konsekvensbedömning som har gjorts i samband med lagberedningen visar att lagändringarna inte kommer att förbättra sysselsättningen och arbetstagarnas sysselsättningsförutsättningar, utan i stället kommer att försämra dem.
– Det här avslöjar de verkliga orsakerna till reformen, som är ideologiska och ekonomiskt bara gynnar arbetsgivarna.
Betänkandet är just nu på remiss fram till den 23 augusti. Regeringen har som mål att överlämna propositionen till riksdagen i november, så att den ändrade samarbetslagen kan träda i kraft den 1 juli 2025.
