Diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet har länge varit ett problem – och det finns ett stort mörkertal

Ungefär 70 procent av de fall där Jämställdhetsombudsmannen kontaktas på grund av lönediskriminering handlar om diskriminering på grund av graviditet eller familjeledighet. Det visar Jämställdhetsombudsmannens årsberättelse för år 2023. Också fackförbunden inom FFC kontaktas regelbundet i frågor som gäller diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet.

I sitt regeringsprogram har Petteri Orpos regering lovat att ingripa i diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet. I regeringsprogrammet står att regeringen ska undanröja diskriminerande förfaranden och strukturer i arbetslivet. Regeringen lovar att den ska vidta effektivare metoder mot speciellt diskriminering på grund av graviditet- och familjeledighet.

För att främja målen i regeringsprogrammet har man tillsatt en trepartsarbetsgrupp som lyder under social- och hälsovårdsministeriet. FFC representeras i arbetsgruppen av socialpolitiska experten Tuuli Glantz.

Åtgärder mot diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet har stått på agendan för olika regeringar redan i ungefär tjugo år. Varför har det varit så svårt att få bukt med problemet?

– I synnerhet arbetsgivarna ifrågasätter hur utbrett problemet är i arbetslivet. Eftersom det knappt finns några rättsfall som gäller diskriminering på grund av graviditet eller familjeledighet, så anser arbetsgivarna att problemet inte är betydande, säger Tuuli Glantz.

Facket har en annan syn på saken.

– Det är ett faktum att diskriminering fortfarande förekommer i arbetslivet. Det har varit svårt att ingripa i diskrimineringen och ur individens synvinkel är det svårt att ifrågasätta diskrimineringssituationer och söka rättvisa, till exempel för att man inte har tillräckliga ekonomiska resurser eller för att man är rädd om sitt rykte.

Vad innebär diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet?

Tuuli Glantz och FFC-juristen Katariina Sahlberg säger att diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet är ett av de mest seglivade jämställdhetsproblemen i det finländska arbetslivet, trots att lagen slår fast att det är förbjudet att diskriminera på grund av graviditet och familjeledighet.

Diskrimineringen kan förekomma i olika skeden av anställningen. Sahlberg och Glantz nämner följande exempel:

• En person som är gravid anställs inte på grund av graviditeten.
• En visstidsanställd arbetstagare får inte sin visstidsanställning förlängd när hen blir familjeledig och samtidigt anställs en ny visstidsanställd för att sköta samma uppgifter.
• En arbetstagare som återvänder till arbetet efter sin familjeledighet har inte kvar sina arbetsuppgifter, eftersom uppgifterna har överförts till vikarien.

Läs mer om hur man kan förebygga diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet i en handbok som FFC har gett ut tillsammans med andra organisationer (på finska).

Varför avslöjas inte alla fall av diskriminering eller varför kan fallen lätt förbli outredda?

Det finns inga exakta uppgifter om hur vanligt det är med diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet, eftersom det finns ett betydande mörkertal. En del av fallen kommer alltså aldrig fram.

Av dem som tar kontakt med Jämställdhetsombudsmannen i frågor som gäller diskriminering i arbetslivet, gäller de flesta fallen just diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet. Så har det varit i flera årtionden redan. År 2023 gällde ungefär 40 procent av de arbetslivsrelaterade kontakterna diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet. Det här framgår av Jämställdhetsombudsmannens senaste årsberättelse. Också fackförbunden utreder varje år ett stort antal fall där diskriminering har förekommit.

– De här uppgifterna är sannolikt bara toppen av isberget, eftersom alla diskrimineringsfall inte kommer fram, betonar Katariina Sahlberg.

Hon påpekar att diskrimineringsfall kan förbli outredda av flera olika orsaker. Ett av dem är brist på information.

Jämställdhetsombudsmannen har konstaterat att det är uppenbart att arbetsgivarna och arbetstagarna inte tillräckligt väl känner till lagstiftningen som förbjuder diskriminering.

Enligt Sahlberg och Glantz kan också rädsla och brist på resurser leda till att diskrimineringssituationer förblir olösta. Till exempel är det i sista hand via tingsrätten man måste söka gottgörelse för diskriminering.

– Om man inte har fackförbundets stöd bakom sig, kan kostnadsrisken helt enkelt vara för stor, säger Katariina Sahlberg.

I Finland kan rättegångskostnaderna i praktiken lätt stiga till femsiffriga belopp. Rättegångar är dessutom långa och tunga processer. Det är förståeligt att personer som är gravida eller just har fått barn inte samtidigt orkar gå in i en tung och långvarig process, säger Sahlberg.

– Arbetstagaren kan också vara rädd för hur tvisten och rättegången påverkar den egna karriären och anseendet. Så borde det absolut inte vara! Den diskriminerade borde få rättvisa – inte bara i teorin.

Vad kan man göra för att förbättra situationen?

I praktiken måste lagstiftningen utvecklas för att man ska kunna förbättra ställningen för dem som diskrimineras. FFC har redan länge haft som mål att lagstiftningen ska preciseras så att graviditet och familjeledighet inte kan inverka på hur visstidsanställningar förlängs.

Dessutom borde till exempel anställningsskyddet för dem som återvänder till arbetet efter familjeledighet förbättras. Man borde lagstifta om ett förhöjt uppsägningsskydd och att arbetsgivare som överväger uppsägning endast får föra omställningsförhandlingar efter att personen har återvänt från familjeledigheten.

– För att minimera problemen i samband med rättsprocesser, såsom den höga kostnadsrisken, borde man utveckla mekanismer med låg tröskel som gör att den drabbade kan få sin sak prövad snabbare och med lägre ekonomisk risk. Det kunde man göra genom att utveckla diskriminerings- och jämställdhetsnämndens roll, säger Katariina Sahlberg.

Enligt henne borde nämndens roll utvecklas så att den diskriminerade själv kan föra sitt ärende till nämnden för behandling. Dessutom borde nämnden kunna utdöma gottgörelse till offret.

Vad kan du göra om du misstänker att du har blivit diskriminerad på grund av graviditet eller familjeledighet?

1. Om en arbetssökande eller arbetstagare misstänker att hen har blivit diskriminerad kan personen be arbetsgivaren om en skriftlig utredning om grunderna för sitt förfarande. Enligt lagen är arbetsgivaren skyldig att ge en sådan utredning på begäran.
2. Prata med förtroendemannen på din arbetsplats. Hen kan hjälpa dig att reda ut situationen.
3. Fackförbunden ger ofta juridisk rådgivning. Om du misstänker diskriminering kan du kontakta ditt eget fackförbund.
4. Jämställdhetsombudsmannen övervakar att jämställdhetslagen följs. Om du misstänker diskriminering kan du också kontakta Jämställdhetsombudsmannen.
5. Kom ihåg att du inte behöver vara ensam!

Se inspelningen från ett seminarium om diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet, som FFC ordnade tillsammans med andra organisationer (på finska).