Undersökning visar att många arbetsplatser inte utnyttjar arbetstagarnas potential – Gott ledarskap är avgörande
Dåligt ledarskap är en orsak till att arbetstagare drabbas av utmattning, anser Ari Uusimäki som jobbar som rehabiliteringshandledare inom vuxensocialarbetet vid Helsingfors stad.
Uusimäki vet vad han talar om. Han har jobbat på Helsingfors stad i nästan tjugo år och han är vice huvudförtroendeman för fackförbundet JHL, som representerar arbetstagarna inom den offentliga sektorn och välfärdssektorn.
– På de ställen där arbetstagare kommer och går ser man att det bland annat beror på problem med ledarskapet, säger Uusimäki.
Nycklarna till ett gott ledarskap är enligt honom växelverkan, förtroende och öppenhet. På Uusimäkis arbetsplats finns ömsesidigt förtroende. Ledningen litar på att arbetstagarna gör ett gott arbete och arbetstagarna litar på att ledningen står på deras sida.
En utredning som fackcentralen FFC har gjort bekräftar Ari Uusimäkis erfarenheter. På en bra arbetsplats kan arbetstagarna delta i organiseringen av arbetet och påverka de beslut som gäller arbetet. Då kan arbetstagarna också utveckla sitt eget arbete eller verksamheten på arbetsplatsen.
Tyvärr utgör de här arbetsplatser ändå en klar minoritet av alla arbetsplatser, konstaterar forskaren Mikko Kesä som har gjort undersökningen.
– Arbetstagarna har många idéer och mycket outnyttjad potential som kunde göra de vardagliga funktionerna smidigare, betonar Kesä i forskningsrapporten.
Gemensam oro blev startskottet
Ari Uusimäki nämner ett konkret exempel. När coronapandemin nådde Finland våren 2020 stängde Helsingfors stad den rehabiliterande arbetsverksamheten inom vuxensocialarbetet. Personalen fortsatte att träffa klienterna enskilt och klienterna fick det stöd de behövde, men all gemensam verksamhet, såsom arbetsverkstäder och gruppsamtal, stoppades. Ari Uusimäki och hans team blev mycket oroade över klienternas välmående.
– Sysselsättningsverksamheten är mycket viktig för våra klienter med tanke på det sociala umgänget och helt enkelt deras livs- och vardagshantering, säger Uusimäki.
Då öppnade Ari Uusimäkis team ett distanskafé, så att klienterna skulle kunna träffa varandra virtuellt. Distanskaféet öppnade i liten skala och utvidgades under våren 2020 till att omfatta arbetsverksamhetstjänsterna inom hela Helsingfors social- och hälsovård. Som mest deltog 70–80 klienter i kaféträffarna.
Utan växelverkan mellan ledningen och arbetstagarna hade det inte blivit något av kaféet.
– Både vi och ledningen upplevde en gemensam oro för klienterna. Därför fick vi nycklarna till att utveckla verksamheten. Vi fick använda arbetstid och ledningen uppmuntrade oss att arbeta tillsammans, säger Uusimäki.
Man måste också kunna säga nej
I FFC:s undersökning konstateras att så kallat metaarbete ofta inte beaktas i arbetstiden. Med metaarbete avser man osynligt arbete, som att lära sig nya saker. En socialarbetare ska till exempel känna till de gällande lagarna. Om lagarna ändras, måste arbetstagaren lära sig de nya.
Den här typen av ny inlärning är nödvändig för att det egentliga arbetet ska löpa smidigt och arbetsresultatet ska bli bra, men ofta kan arbetstagarna bli tvungna att lära sig de nya sakerna på sin fritid. Det belastar arbetstagarna och skapar en känsla av brådska.
FFC:s utvecklingschef Juha Antila betonar att det är viktigt att utveckla arbetstagarnas kunnande. Arbetsgivaren ska ge möjligheter till inlärning eller upprätthållande av färdigheter och det ska också beaktas i arbetstiden.
– I dag talas det mycket om kontinuerligt lärande och annat motsvarande, men det beaktas inte alltid som en del av arbetet.
Ari Uusimäki påpekar att det är viktigt att arbetstagarna också kan säga nej.
– Om ledningen kommer med nya arbetsuppgifter som vi måste göra, så funderar vi på vad som ska lämnas bort så att vi hinner göra allt. Det är inte vettigt att trötta ut personalen eller utnyttja den entusiasm som finns hos dem, säger han.
Ekonomisk potential i arbetstagarnas idéer
Arbetstagare som kan påverka sitt arbete trivs bättre på jobbet och orkar också jobba bättre, visar FFC:s arbetslivsbarometer från år 2020. Det här påverkar i sin tur såväl produktiviteten som viljan att överlag vara i arbetslivet, säger Juha Antila.
Enligt arbetslivsbarometern lider en tredjedel av dem som är missnöjda med sina påverkningsmöjligheter av minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter och sömnsvårigheter. Av dem som är nöjda med sina påverkningsmöjligheterna är motsvarande andel endast tio procent.
Både Ari Uusimäki och Juha Antila betonar också balansen mellan ansvar och makt. Arbetstagarna ska kunna lita på att chefen ger dem sitt stöd om det uppstår svåra situationer.
FFC:s utvecklingschef Juha Antila påpekar att det finns en stor ekonomisk potential i arbetstagarnas tankar och idéer om hur det lönar sig att ordna arbetet och hur tjänsterna eller produkterna kunde förbättras.
– Vi har inte brist på kreativa människor, utan på kreativa arbetsförhållanden, säger Antila.
Silja Aunola
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)
