Försökte bolagisera utan att höra anställda
Sista gången JHL:s huvudförtroendemän Maria Holmstedt-Lehtinen och Kari Viinikka hörde något om bolagiseringsutredningen i Jakobstad var i slutet av april då de blev lovade insyn och normalt samarbetsförfarande under processens gång. Efter det inhiberades ett möte ”eftersom det inte fanns något att informera om”, och i september dök plötsligt ett förslag om att i expressfart bolagisera verksamheten upp på stadsstyrelsens bord.
– Jag blev uppringd av Yles reporter som undrade om jag sett vad som fanns på föredragningslistan för stadsstyrelsens möte, säger Maria som är huvudförtroendeman för de månadsavlönade inom Jakobstads JHL 50.
De båda JHL-föreningarna i staden hade tillsammans med Jytys fackavdelning utsett henne till sin representant i gruppen som skulle utreda bolagiseringen.
– Stadsdirektörens ersättare, stadsjurist Anne Ekstrand, meddelade ändå att det kan ersätta samarbetsförfarandet om jag är med i gruppen, och att jag skulle få munkavle.
Beskedet fick facket att dra sig ur gruppen och stadsjuristen lovade att hålla dem underrättade under processen. I efterskott säger Anne Ekstrand ändå till Löntagaren att arbetstagarna kan höras först efter att politikerna har behandlat frågan.
– I det här fallet behandlades bolagiseringen i ekonomi-, utvecklings- och koncernsektionen och sedan i stadsstyrelsen innan personalen hördes. Det är enligt min uppfattning rätt sätt att gå till väga, säger hon.
Ett år tilläggstid
Bolagiseringen skulle gälla 295 jobb inom kosthåll, städning, fastighetsskötsel, underhåll av grönområden och idrottsanläggningar samt gatuunderhåll och depåverksamhet.
– Arbetsgruppen har inte utrett om vi ska ha en bolagisering, utan att vi ska ha det. Det är bara ledande tjänstemän som har suttit i gruppen, säger Maria Holmstedt-Lehtinen.
Varken hon eller Kari Viinikka, huvudförtroendeman för de timavlönade inom JHL 30, har sett en konkret utredning över vad man skulle spara på en bolagisering. Inga diskussioner har heller förts om löner och arbetsvillkor.
Kari påpekar att det fanns långtgående planer på att effektivera verksamheten genom att slå ihop de olika funktionerna, så att till exempel personalen vid idrottssidan skulle kunna hjälpa till vid gatuunderhållet.
– Det skulle ha sparat mer pengar än bolagiseringen, som bara kommer att kosta, säger han och konstaterar att det nya bolaget bland annat ska ha en vd och egen administration.
Enligt den ursprungliga planen skulle det nya bolaget ha inlett sin verksamhet redan den 1 januari 2016, men nu har tidtabellen justerats med ett år. Personalen ska höras innan stadsstyrelsen i januari tar ställning till bolagiseringen, och om frågan går vidare till fullmäktige finns tid för samarbetsförfarande under våren innan det slutliga beslutet fattas.
Jonny Smeds
