Skiftjobb borde alltid betraktas som en risk

Skiftjobb borde alltid betraktas som en potentiell arbetsmiljörisk, påpekar Mikael Sallinen som är expert på arbetstider och sömn vid Arbetshälsoinstitutet. Han lyfter fram tre saker som man måste fästa speciell uppmärksamhet vid i samband med skiftjobb.

– Planeringen av själva skiftmodellen, de egna levnadsvanorna och företagshälsovårdens verksamhet. Människan är ett dagdjur och kroppens inre klockor reglerar många av våra kroppsfunktioner. Den biologiska huvudklockan finns i hjärnan och är stor som ett riskorn. Därtill har alla celler egna inre klockor.

– Den här fysiologiska funktionen gör att en som jobbar nattskift inte kan sova då den borde och är sömnig då den borde vara vaken. Sömnskulden hopar sig. Därtill rubbas den sociala sidan då de flesta andra lever i en annan dygnsrytm. Det blir svårt att få jobb och privatliv att passa ihop, säger Mikael Sallinen och påpekar att det är väldigt individuellt hur man reagerar på skiftjobb.

– Somliga somnar så fort de stänger ögonen, andra lider i flera veckor av en liten förskjutning av rytmen.

Utöver de effekter som man omedelbart känner av finns flera långtidseffekter. Vissa drabbas värre än andra och en del drabbas inte alls. Matsmältningsproblem är vanliga och de förvärras om man försöker hålla sig pigg genom att dricka stora mängder kaffe.

Det finns också forskningsresultat som visar att personer som jobbar skift löper 40 procent större risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar samt att kvinnor som jobbar skift löper 60 procent större risk att drabbas av bröstcancer. Forskningsresultaten är inte helt entydiga, för andra undersökningar visar att skiftjobb inte är farligare än dagsjobb.

– Problemet är att det finns så många andra faktorer som påverkar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Det är svårt att säga vad som beror på skiftjobb och vad som till exempel beror på levnadsvanor, säger Mikael Sallinen men tillägger att man i synnerhet borde undvika skiftjobb i kombination med andra riskfaktorer. Därför är det extra viktigt att äta hälsosamt, motionera och vara rökfri om man jobbar skift.

– Det finns många olika skiftmodeller men lite forskning om hur de olika modellerna påverkar människan. Det försöker vi nu ta reda på.

Den skiftmodell som Arbetshälsoinstitutet rekommenderar går ut på att ha så få kvälls- och nattskift i följd som möjligt. Helst inte fler än tre.

– Grundtanken är att de tunga arbetspassen snabbt ska vara över. Det är nämligen en långsam process att ändra rytmen, påpekar Mikael Sallinen som har undersökt arbetare vid de norska olje- och gasfälten.

– Arbetarna är ute på plattformen i två veckor och gör tolvtimmarspass. I den miljön vänds dygnsrytmen efter ungefär en vecka. Under normala förhållanden tar det ännu längre, då de yttre omständigheterna som ljuset och de sociala faktorerna påverkar oss.
Mikael Sallinen föreslår att man på arbetsplatserna vågar byta skiftmodell för minst ett halvår och genom omröstning bland arbetstagarna väljer den modell som passar de flesta.

En trend är att man går in för tvåskift med tolvtimmarspass i stället för treskift med åttatimmarspass.

– Normalt sett rekommenderar vi inte längre arbetspass än tio timmar, men i vissa fall kan det här fungera. Men då får ingen bli tvungen att göra dubbla skift och man ska inte utsättas för till exempel hetta eller vibrationer. Det lämpar sig bäst för övervakningsuppgifter som inte är fysiskt tunga.

Arbetskarriärerna förkortas inte märkbart av att man gör skiftjobb, vilket bland annat beror på att äldre arbetstagare ofta kan byta till andra uppgifter.

– Däremot vet vi att de som upplever att de själva kan påverka sina arbetstider löper mindre risk att gå i invalidpension.
Mikael Sallinen påpekar att skiftjobb är vanligare på större arbetsplatser där företagshälsovården ofta fungerar bra. Då kan man i tid ingripa på medicinska grunder. Sämst är situationen i små företag i transportbranschen.
Det är också främst chaufförer som löper större risk att råka ut för olycksfall i arbetet på grund av skiftjobb.

– På natten är risken för trafikolyckor tiofaldig.
Inom industrin, där uppgifterna ofta är automatiserade, är inte olycksrisken så mycket större på natten än på dagen.

– Det är ändå viktigt att man har detaljerade manualer för eventuella störningar, annars är risken stor att man åstadkommer mer skada än nytta om man försöker åtgärda störningen då man är trött.

Jonny Smeds