Årsskiftet medförde förändringar i bl.a. familjeledigheter och arbetspensioner
Ett flertal förändringar i socialskyddet har trätt i kraft i början av det nya året: föräldradagpenningen har stigit och papporna har fått större möjligheter att utnyttja familjeledigheterna. En sjukdagpenning på deltid ska underlätta återkomsten till arbetet efter en lång sjukledighet. Det finns bättre förmåner som ska främja arbetskraftens rörlighet, bl.a. ett behovsprövat flyttningsbidrag. Experimentet med startbidrag har förlängts och arbetspensionslagarna i den privata sektorn har slagits samman. Ytterligare förändringar är bl.a. att lagen om beställaransvar träder i kraft och inkomstbeskattningen lindras.
Nytt i familjeledigheterna
Från och med den 1 januari 2007 förändrades lagarna om föräldradagpenningar och kompensation för arbetsgivarnas kostnader. Avsikten är att fördela kostnaderna för föräldraledigheter jämnare mellan arbetsgivarna, uppmuntra fäderna att utnyttja familjeledigheter och förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden.
Moderskapspenningen steg för de första 56 dagarna från 70 procent till 90 procent. I de fall att arbetsgivaren för denna tid betalar avtalsenlig lön för moderskapsledigheten tillfaller den förhöjda dagpenningen arbetsgivaren. Arbetsgivaren kompenseras på det här viset betydligt bättre för de utgifter han har för familjeledigheterna. Om arbetsgivaren inte har avtalsenlig skyldighet att betala lön under moderskapsledigheten betalas den förhöjda dagpenningen direkt till modern. Förhöjningen är också avsedd att underlätta möjligheten att få in avlönad mammaledighet i alla kollektivavtal.
Föräldradagpenningen för både fäder och mödrar har stigit för de första 30 dagarna till 75 procent. Fadern kan också välja att utnyttja den förhöjda ersättningen under den s.k. bonustiden efter föräldraledigheten. För de perioder förhöjd moderskaps- eller föräldrapenning betalas slopades den nedre gräns som sänker dagpenningens nivå och den förmån som betalas ut efter den övre inkomstgränsen höjdes nu från 25 procent till 32,5 procent. Efter de förhöjda dagpenningsperioderna är dagpenningen 70 procent.
Om fadern använder åtminstone de tolv sista föräldraledighetsdagarna får han tolv dagar extra pappaledighet. Hittills har det gällt för fäderna att ta ut sin föräldraledighet och bonusledighet i slutet av föräldraledighetsperioden. Från och med årsskiftet gäller mera flexibla regler för fädernas ledighet. Familjen kan spara de två sista veckorna av sin föräldradagpenningsperiod till pappan, som kan utnyttja dem senare. Den inbesparade pappamånaden måste ändå utnyttjas inom 180 dagar efter den sista föräldradagpenningsdagen. Förlängningen motsvarar ungefär sex månader och barnet är då cirka ett och ett halvt år gammalt. En förutsättning för inbesparingen är att barnet har vårdats hemma hela den här tiden.
Lönekostnaderna för den semester som föräldraledigheten berättigar till ersätts till arbetsgivaren, om han anhåller om det hos FPA. Den kompensation arbetsgivaren får motsvarar nu en genomsnittlig bruttolön jämte lagstadgade arbetsgivaravgifter.
Syftet med reformen är att göra det lättare att samordna arbete med familjeliv i olika slags familjer. Adoptivföräldrars föräldraledighet förlängdes nu från minst 180 dagar till 200 dagar och de personer som lever i ett registrerat parförhållande kan dela föräldraledigheten sinsemellan om barnet föds, eller adoptionen genomförs, efter det att förhållandet har registrerats.
Tilläggsinformation
Social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande
Partiell sjukdagpenning stöder återkomsten till arbetet efter lång sjukledighet
Från och med början av detta år är det möjligt att utnyttja sig av en s.k. partiell sjukdagpenning efter långvarig sjukfrånvaro. Genom att möjliggöra sjukledighet på deltid stöder man arbetstagarens rehabilitering och återkomst till arbetet. Om sjukledigheten varar oavbrutet i minst 60 sjukdagpenningsdagar har arbetstagaren möjlighet att efter det återvända till sitt tidigare arbete på deltid och utöver sin lön få partiell sjukdagpenning. Den partiella sjukdagpenningen kan man anhålla om hos Folkpensionsanstalten.
Den som vill utnyttja den partiella sjukledigheten ska för FPA förete ett läkarintyg och ett avtal med arbetsgivaren om deltidsarbete. Av avtalet bör det framgå att arbetstiden och lönen under den partiella sjukledigheten minskar med 40&#;821160 procent jämfört med tidigare. Partiell sjukdagpenning betalas ut för 12–72 vardagar. I likhet med övriga dagpenningsförmåner betalas den partiella sjukdagpenningen ut i efterskott. Betalningsperioden är 25 vardagar.
En partiell sjukledighet bygger alltid på ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Enligt lagens motiveringar sker detta i huvudsak på arbetstagarens initiativ. Arbetstagaren är inte skyldig att övergå från en sjukledighet på heltid till ett deltidsarbete. Han kan också om han önskar avbryta sin deltidssjukledighet och återgå till att vara sjukledig på heltid.
Tilläggsinformation
Social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande
Flyttningbidrag och större resebidrag stöder rörligheten
Arbetskraftens rörlighet stöds fr.o.m. årsskiftet bl.a. av att reseersättningen vid rörligt arbete, det s.k. rörlighetsbidraget, höjdes från 0,15 euro per kilometer till 0,21 euro. Rörlighetsbidrag kan beviljas för att kompensera reseutgifterna då en arbetstagare söker arbete eller flyttar utanför sin pendlingsregion.
För att stöda den regionala rörligheten har rörlighetsbidraget också utökats med ett behovsprövat flyttningsbidrag, som kan beviljas dem som omfattas av omställningsskyddet eller är berättigade till arbetsmarknadsstöd. Flyttningsbidraget är högst 700 euro. För att få ett sådant förutsätter det att den nya arbetsplatsen är belägen i Finland, den kommande arbetstiden är minst 18 timmar i veckan och det nya jobbet varar minst sex månader. Ytterligare krävs det att man anhåller om bidraget innan arbetet inleds.
Den maximala tiden för resebidrag har förlängts från två månader till fyra. Resebidrag kan beviljas när en person, som är berättigad till arbetsmarknadsstöd, tar emot ett heltidsarbete utanför sin egen pendlingsregion. Villkoren för resebidraget lindrades redan tidigare då man förkortade minimitiden för det arbete stödet gäller från sex till två månader och genom att göra det möjligt att bevilja resebidrag också för arbete som omfattas av lönestödet.
Tilläggsinformation
Arbetsministeriets pressmeddelande
Startbidragsexperimentet förlängs med ett år
Experimentet med startbidrag till den som startar ett företag förlängs med ett år. Genom experimentet vill man utreda stödets inverkan på företagens mängd. Dessutom utreder man hur stödet påverkar sysselsättningen och hur företagen reder sig när stödet upphör. Experimentet söker också svar på hur startbidragssystemet borde utvecklas och huruvida bidraget är tillräckligt stort.
Med startbidraget säkras utkomsten för den som startar ett företag under den tid man uppskattar att det tar innan företaget är etablerat och igång. Startbidrag kan beviljas också andra än arbetslösa som blir företagare. Bidraget varierar mellan 500 och 800 euro i månaden. Den som grundar ett företag kan få startbidrag för högst tio månader. Resultaten av startbidragsexperimentet har hittills varit mestadels positiva.
Tilläggsinformation
Arbetsministeriets pressmeddelande
En ny arbetspensionslag för arbetstagare
En ny arbetspensionslag för arbetstagare, ArPL, trädde i kraft vid årets början, som innebär att arbetstagarna i den privata sektorn arbetspensionsförsäkras oberoende av bransch eller anställningens längd. Den nya ArPL-försäkringen ersätter de tidigare arbetspensionsförsäkringarna enligt APL, KAPL och KoPL. Bara sjömännen har kvar sin separata pensionslag.
I och med att ArPL trädde ikraft förbättras övervakningen av arbetspensionsförsäkringen. Arbetstagarna själva får också möjlighet att övervaka sina pensioner. Från och med 2008 får arbetstagarna ett pensionsregisterutdrag som gäller de fem senaste åren.
Tilläggsinformation
Reform av de lagar som gäller arbetspensionanstalter
De lagar som har gällt arbetspensionsanstalternas investeringsverksamhet och arbetspensionsbolagens förvaltning och tillsyn reformerades vid årsskiftet. Syftet med reformen av investeringsverksamheten är att öka kontrollen av ArPL-försäkringens finansiering på lång sikt. Reformen ger större möjligheter till aktieinvesteringar. Som en motvikt mot den ökade investeringsrisken effektiveras den ekonomiska övervakningen av arbetspensionsanstalterna genom att ge arbetspensionsbolagens styrelser ett större ansvar och myndighetsövervakningen mer fungerande ramar.
Lagen om beställarens ansvar i kraft
Den så kallade lagen om beställaransvar, dvs. beställarens utredningsskyldighet och ansvar när det gäller utomstående arbetskraft, trädde i kraft vid årsskiftet. Enligt lagen bör den som beställer eller låter utföra ett arbete utreda om underleverantörer och bemanningsföretag har skött och sköter sina förpliktelser när det gäller de anställda. Denna utredningsplikt gör beställaren eller den som låter utföra ett arbete tydligt delansvarig för att rättvisa spelregler upprätthålls. Lagen förbättrar också de förtroendevaldas möjligheter att få information om den utomstående arbetskraftens arbetsvillkor, om arbetskraftens storlek och arbetsuppgifter.
Arbetarskyddsdistrikten är i nyckelposition när det gäller lagens övervakning och beslut om sanktioner. För denna övervakning har arbetarskyddsdistrikten beviljats tolv nya tjänster.
Tilläggsinformation
Arbetsministeriets pressmeddelande
Lättnader i beskattningen av inkomst
Vissa lindringar har gjorts i inkomstskattetabellen för år 2007 och samtidigt har man gjort en två procents inflationsjustering av inkomstgränserna i tabellen. Inkomstavdraget i statsbeskattningen har höjts liksom taket för avdragbara resekostnader mellan hemmet och arbetsplatsen. Enligt finansministeriet är de totala lättnaderna i inkomstbeskattningen värda 655 miljoner euro.
Vid årsskiftet ändrades också beskattningen av utländsk hyrarbetskraft. Arbetare som har hyrts från utlandet omfattas nu av den finländska beskattningen oberoende av hur länge de vistas här, om inte ett skatteavtal ställer hinder i vägen. Det företag som använder hyrarbetare bör meddela beskattaren arbetstagarnas namn och hur lång tid arbetet varar.
Tilläggsinformation
