Problem i de europeiska förhandlingarna om inhyrd arbetskraft
I mitten på februari återupptas förhandlingarna om inhyrd arbetskraft mellan arbetsmarknadsparterna i EU-länderna. De här förhandlingarna är svårare än de om visstidsarbete för ett par år sedan. Den tröga sociala dialogen inleddes efter midsommaren ifjol.
Förhandlingarna om inhyrd arbetskraft hör ihop med EU-kommissionens mål att trygga ett minimiskydd för alla arbetstagare i atypiska arbetsförhållanden. Avsikten är att skapa ramar för en uthyrning av arbetskraft. Vid mötena i december och januari presenterade Europas fackliga samorganisation EFS och arbetsgivarsidans motsvarande organisation UNICE äntligen sina mål för ramavtalet.
Arbetstagarna vill trygga en jämlik behandling av inhyrd arbetskraft och ställa upp gränser för hur den kan användas. EFS vill få samma villkor för inhyrda arbetstagare som för arbetstagare med samma uppgifter i företagen där den inhyrda arbetskraften arbetar. Arbetsgivarna framhåller å sin sida den positiva sysselsättningseffekten med dylikt arbete och de vill se en liberalisering av hur dylikt arbete används.
Förhandlingarna försvårat av de stora skillnaderna i regleringen av hyresarbete i EU:s medlemsländerna, allt från Spaniens och Portugals stränga begränsningar till England med helt fri praxis. Förhandlingskonstellationen påverkas också av att en liten minoritet på arbetsgivarsidan kan skjuta avtalet i sank.
Förhandlingarna mellan organisationerna bör slutföras inom mars. EU-kommissionen kan vid behov förlänga tiden med tre månader om detta krävs för att ro avtalet i land.
UNICE önskar liberalisering
Arbetsgivarna försöker få ett löst ramavtal där regleringen skulle överlåtas till medlemsstaterna. Det förslag till avtalstext, det andra i ordningen, som arbetsgivarna kom med i januari inkluderar följande element: principen om icke-diskriminering, bättre möjligheter till sysselsättning, utbildning, information och rätten att bli hörd. I fråga om maximiarbetstid, minimivilotid och företagshälsovård och arbetarskydd skulle den inhyrda arbetskraftens arbetsvillkor bestämmas enligt de villkor företaget tillämpar i övrigt. Vad de övriga arbetsvillkoren beträffar skulle medlemsstaterna ha fria händer att besluta ifall arbetsvillkoren ska jämföras med villkoren för de andra arbetstagarna i företaget som anställt inhyrd arbetskraft eller i bemanningsföretaget. Några villkor för användning kunde UNICE inte godkänna. Medlemsstaterna och arbetsmarknadsorganisationerna borde snarare kartlägga och avlägsna de hinder som begränsar användningen av inhyrd arbetskraft.
EFS vill ha villkor för användning
I höstas hade arbetstagargruppen stora problem att nå gemensamma mål. I det förslag EFS kom med i december ingick följande element: principen om icke-diskriminering, bättre kvalitet på arbete som inhyrd arbetskraft utför, information om arbetsplatser som blir lediga i företaget som använder inhyrd arbetskraft, förutsättningarna för att använda sig av denna typ av arbete samt information och rätt att bli hörd. Arbetstagarna skulle gärna se att Europaavtalet stöder arbetet på nationell nivå.
Vad jämställt bemötande beträffar vill arbetstagarna att lönen, arbets- och vilotiderna, företagshälsovården och arbetarskyddet för hyresarbetskraften följer samma nivå för anställda med motsvarande uppgifter i företaget där den inhyrda arbetskraften arbetar. Vad övriga anställningsvillkor beträffar skulle medlemsstaterna slå fast ifall arbetsvillkoren ska jämföras med företaget som använder sig av inhyrd arbetskraft eller bemanningsföretag. För att förhindra missbruk av hyresarbete skulle man ställa vissa, delvis frivilliga, krav på användningen, bl.a. vill man begränsa antalet gånger som hyresarbete beställs på nytt. Den inhyrda arbetskraften borde inte kunna sändas till företag där det pågår strejk. Det borde inte heller vara möjligt att förhindra att en hyresarbetstagare sysselsätts direkt av företaget som använder inhyrd arbetskraft.
Förhandlingarna fortsätter i februari
Vid ett möte i mitten av februari torde EFS presentera sitt motbud till den text arbetsgivarna lade fram i januari. Når parterna inte ett avtal i vår torde EU-kommissionen, utgående från sin egen beredning, ge ett direktiv om arbete som inhyrd arbetskraft utför - om så sker kan också avtalsmålen ha betydelse.
Förhandlingarna förs mellan EFS på arbetstagarsidan medan arbetsgivarsidan representeras av UNICE, CEEP och bemanningsföretagens organisation CIETT. I förhandlingsgruppen representeras Finland av Jorma Rusanen, FFC, Mikko Nyyssölä, industriarbetsgivarna TT och Hans Grahn från Servicearbetsgivarna PT.
Tidigare har man förhandlat fram ett avtal om deltids- och visstidsarbete. Ramavtalen har trätt i kraft genom direktiv.
Mera information ger:
ansvariga juristen
Jorma Rusanen
tfn (09) 772 1409
e-post: jorma.rusanen@sak.fi
