Vuxenutbildningen spelar en nyckelroll
Människans muskler har inte heller tidigare räckt till för att höja produktiviteten i arbetet, utan det har i alla tider behövts maskiner och hjälpmedel, påpekar Mikko Koskinen.
Olönsamma arbetstillfällen har alltid försvunnit och i stället har det uppstått nya, hälsosammare arbetstillfällen. Den pågående strukturomvandlingen ser Mikko Koskinen som en utmaning för utbildningen, i synnerhet vuxenutbildningen.
– Vi har en bra grundskola och efter den skaffar man sig yrkesfärdigheter. Därefter tänker man att personalutbildning och kortkurser ska räcka till. Men det gör det inte. Dessutom finns det en stor skillnad i utbildningen mellan olika åldersgrupper, säger Mikko Koskinen.
Arbetskraftspolitisk utbildning och gemensam anskaffning av utbildning spelar en viktig roll. Omställningsskyddet är till hjälp, men särskilt för anställda vid mindre företag bör stödet för utbildning på egen hand förbättras. Tack vare lagen om studieledighet och utbildningsstiftelsens vuxenutbildningsstöd kan arbetstagare studera utan att förlora jobbet eller behöva säga upp sig.
– En fristående examen passar bra för att höja kompetensen inom den egna branschen, men det borde bli lättare att på eget initiativ byta bransch och skaffa sig en utbildning där.
Mikko Koskinen rekommenderar frivilliga studier eftersom arbetsgivare inom nedåtgående branscher knappast har så stort intresse av att utbilda sina anställda.
Starkare kompetens för framtidens jobb
Det är en realitet att arbetstillfällen försvinner till Kina och robotar gör sitt intåg på arbetsplatserna. Det lönar sig inte att gråta över spilld mjölk, utan hellre höja sin kompetens med tanke på kommande jobb. Vid en omläggning är det viktigt att jobben och arbetskraften möts. För det behövs utbildning.
– Elektronikindustrin kom och gick. Vi ska inte tro att det fortsätter så här för evigt. Cleantech, det vill säga miljöteknik, och biovetenskap är kanske lika kortvariga sysselsättare.
Mikko Koskinen anser att vi måste vara förberedda på att branscher har en livscykel på 15 år, i stället för att likt skogsindustrin ge jobb i över hundra år.
– Finland är ett land med god utbildning och höga arbetskraftskostnader. Vi har beredskap att utnyttja den nyaste teknologin till max, men det förutsätter en attitydförändring och satsning på utbildning.
Det är också viktigt att kunna blicka framåt och se vilka möjligheter som kan uppstå.
– Om vi blickar 20 år bakåt i tiden och jämför med dagens situation så är det mycket som har förändrats i det finländska arbetslivet. Omvandlingen går allt snabbare så vi kommer att vara med om minst lika stora förändringar under de följande tio åren, säger Mikko Koskinen.
Aino Pietarinen (översättning Viola Eksten)
