Varför reformeras pensionerna?

Det har i höst förflutit fyrtio år sedan lagen om arbetstagares pension trädde i kraft. För fyrtio år sedan var det vanligt att man arbetade på heltid i ett anställningsförhållande som varade arbetslivet ut. Man hade under arbetslivets förlopp en enda arbetsgivare. Det här avspeglar sig på pensionerna. Arbetstagarens trofasthet belönades. Det förutsatte givetvis att också arbetsgivaren var trogen sina anställda och hölls vid liv och hälsa.

På samtliga arbetstagarnivåer, oavsett lönenivå, syns detta idag som en stor orättvisa. Den som har haft förmånen - eller varit oföretagsam nog - att tjäna en enda arbetsgivare under hela sin yrkeskarriär får en betydligt högre pension än den som har tvingats byta jobb, den som har flyttat till annan ort och bytt arbetsgivare, den som har velat ha omväxling, den som har bytt jobb efter att ha utbildat sig till något annat, den som har bytt jobb för att kanske få ut mera av livet eller större meriter. Den som har skaffat sig extra erfarenhet genom fortbildning eller omskolning och därefter fått ett bättre jobb, straffas av gällande pensionslagstiftning.

ELISABETH började i tiderna som lärling på en fabrik där man sydde kläder. Fabriken lades ner när hon var 36, men det var ingen katastrof för Elisabeth, för hon fick följande dag jobb på en annan fabrik. Eftersom hon var en erkänt duktig yrkeskvinna blev hon vid fyllda femtio handplockad av ett privat företag som hon sedan tjänade tills hon gick i pension.

HENRIK är en verklig trotjänare. När världen har förändrats omkring honom, tekniken har utvecklats och människorna kommit och gått har han varit den fasta klippan på sin kommunala arbetsplats. Han har aldrig bytt jobb.

HARRY fick praktikantplats på en butik direkt efter skolan. Han gillade att jobba med människor och speciellt roligt var det att få tala lite engelska när det kom in turister i butiken. Harry gick på Arbetarinstitutet och lärde sig bättre engelska, senare gick han en kurs i tyska. Han blev duktigare och duktigare. Två gånger bytte han jobb, kom upp sig i butikshierarkin och när han gick i pension var det som föreståndaren för järnavdelningen i ett varuhus.

IRENE har precis som Magdalena börjat som butiksbiträde, förkovrat sig i arbetet, och pensionerats som avdelningsföreståndare. Men till skillnad från sin kamrat har hon tjänat samma arbetsgivare, ett sobert varuhus på hemorten, under hela sin yrkesverksamma karriär.

MARTIN föddes med guldsked i munnen och har spelat sina kort rätt genom livet. När han startade sin bana som försäljningsrådgivare i Firman visste han redan hur han ville förändra den, och han har tröskat sig igenom de olika nivåerna segt och målmedvetet genom livet. När han nu slutar på posten som VD för Firman är det med en lönenivå som är fem gånger så stor som den han började med. Inte heller pensionen är fy skam.

Kollegan MAGDALENA måste ha tappat sin guldsked för hon har aldrig varit bra på spel. Så ambitiös som hon var som försäljningsrådgivare i ungdomen, så mycket hon har satsat av fritiden på utbildning och kurser, så mångsidig hon är och så erfaren, med fem olika utmanande arbetsplatser på meritlistan - och ändå sjunker hennes inkomster till ett minimum av lönen som direktör för en firma när hon avslutar sin yrkeskarriär och går i pension!

Vinnare      Förlorare           Martin       MagdalenaStartlön  10 000 mk    10 000 mkSlutlön   50 000 mk    50 000 mkPension   30 000 mk    10 500 mk           Henrik       ElisabethStartlön   4 325 mk     4 325 mkSlutlön   14 970 mk    14 970 mkPension    8 176 mk     7 027 mk           Irene        HarryStartlön   4 016 mk     4 016 mkSlutlön   12 988 mk    12 988 mkPension    7 148 mk     6 261 mk

De nya förslagen

När arbetspensionerna, de styrs av hela nio lagar, nu ska reformeras syftar man till att rätta till den orättvisa som dagens pensionslagar ger upphov till. I tre år har man berett en reform. Behovet av den är man överens om på ett brett politiskt och arbetsmarknadspolitiskt plan.

Några av förslagen:

Pensionen ska räknas ut på basen av alla löner under arbetshistorien.Här är själva nyckeln till reformen. Istället för att räkna bara de sista tio åren i arbetslivet - en tid då många trappar ner sin arbetsinsats istället för att hålla inkomsterna så höga som möjligt - skulle pensionen beräknas utgående från hela arbetshistorien. Detta skulle under de kommande årtiondena ge löntagare och företagare ett rättvist och jämlikt pensionsskydd oberoende av hur många och hur långa arbetsförhållanden och företagarperioder deras arbetskarriär består av.
Människors arbetshistoria är brokigare än förr. Kortvariga arbetsförhållanden, atypiska arbetsförhållanden är vanliga och dessutom kan det ingå flera perioder av företagande också i löntagares liv.
FFC framhåller vikten av att beräkningsgrunden är den samma för alla arbetspensioner. FFC anser att det inte kan vara rätt att en löntagare med flera olika arbetsgivare ska få en mindre pension, trots att han har betalat samma pensionsförsäkringspremier som den som har tjänat en enda arbetsgivare.
FFC förutsätter att man säkerställer pensionsrätten för dem som redan har tjänat in sin pensionsrätt och beräknar pension enligt den kommande lagen först efter det att den har trätt i kraft. Det innebär att de som snart går i pension får sin pension helt enligt den gamla lagen och att de som träder in i arbetslivet när lagen har trätt i kraft får sin pension helt utgående från bestämmelserna i den nya lagen.

Ålderspension ska samlas redan för det arbete man utför när man är ung.
I dag samlas pensionsavgifter in redan på de inkomster som skolelever får för sina sommarjobb, men till ålderspension berättigar bara de inkomster man förtjänar när man har fyllt 23. I planen ingår också rätt till pension för inkomster man får efter fyllda 65.

Förändringar gällande "mellanperiod".
När en människa har blivit arbetsoförmögen och ännu inte får pension infaller ett slags mellanperiod, som man vill att ska beräknas på ett annat sätt än nu. Enligt förslaget skulle man få en större riskandel av pensionen ju flera arbetsår och ju större införtjänad pension man har. Enligt en annan modell beräknas mellanperioden på basen av de fem senaste åren i arbetslivet.
Den här frågan är under fortsatt beredning.

Ersättningar för lönefria perioder.
Man skulle avstå från arbetspensionstillägg för arbetslöshets- o.dyl. perioder men betala ersättningar för ersättningar som har betalats ut under en del lönefria perioder, såsom vid moderskaps- och föräldraledighetet, arbetslöshet, arbetskraftspolitisk utbildning.

Problem som ännu söker lösning är hur man ska trygga deras pension som har blivit arbetsoförmögna vid unga år och hur man ska beräkna pensionen vid moderskaps- och föräldraledigheter och arbetslöshet.

Arbetsgruppen har inte föreslagit förändringar i APL-index. Index beaktar förutom löneförhöjningar också prisstegringar. Detta vill FFC ändra på. Dessutom anser FFC att löntagaren APL-avgift inte borde dras ifrån den lön som pensionen grundar sig på.

Gällande arbetspensionslagar

APL (fi: TEL) Arbetstagarens pensionslag
KoPL (LEL) Pensionslag för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden
KAPL (TaEL) Pensionslag för konstnärer och arbetstagare i vissa specialgrupper
LFöPL (MYEL) Lantbruksföretagarnas pensionslag
FöPL (YEL) Företagarnas pensionslag
SPL (MEL) Sjömanspensionslag
StPL (VEL) Statens pensionslag
KTAPL (KVTEL) Pensionslag för kommunala tjänstemän och arbetstagare
KyPL (KiEL) Den evangelisk lutherska kyrkans pensionslag