Turismen ger arbete i norr

Turistföretagen har trots recessionen en positiv syn på den närmaste framtiden, enligt arbets- och näringsministeriets branschrapport om programtjänster inom turismen som kom ut i december 2012. Speciellt programtjänster för fritiden och andra aktiviteter som t.ex. motion och natur- och kulturturism förväntas ge tillväxt. Turistnäringen sysselsätter drygt 150 000 personer, men merparten av arbetstillfällena är på deltid.

Risto Vuento är anställd av företaget Lapland Safaris som är en stor aktör i branschen. Företaget har verksamhet över hela norra Finland. Som mest sysselsätter företaget 600 personer, men antalet ordinarie anställda guider är runt 20. Vuento är en av dem.

– Det här är säsongsarbete. Säsongen varar från december till mars. Särskilt december är jäktig, för då tar vi in 80 procent av årsomsättningen.
Risto Vuento kom in i branschen från industrin där han jobbade som elektronikmontör. Branschbytet skedde av misstag, menar han. Från början lovade han bara att hjälpa en kamrat som drev ett företag i turistbranschen.

Vuento guidar kunder på natursafarin och bland annat på snöskoterturer. Han säger att det bästa med jobbet är självständigheten och att få vara ute i naturen. Ett minus är att det är säsongsbetonat, så det är tufft.

– När det finns jobb gör vi långa dagar och långa veckor.

Lapland Safari har träffat ett eget kollektivavtal med Servicefacket PAM där man för arbetstidernas del beaktat det säsongsmässiga i branschen. Vuento ställer sig en aning skeptisk till att turismen kunde utvecklas till en betydande näring i Finland. Men han medger att branschen redan nu är en betydande sysselsättare i norra Finland och tror att den i framtiden kunde fler arbetstillfällen än i dag.

– Det förutsätter dock långsiktighet av företagarna, att verksamheten kontinuerligt utvecklas och att marknadsföringen är systematisk.

Nya produkter av trä

Inom skogsindustrin har det under de senaste åren tagits fram gott om nya innovationer med anknytning till bland annat energiproduktion, biokemikalier, förpackningar och byggande. Hittills har dessa innovationer knappt gett några jobb och det är svårt att bedöma hur många nya arbetstillfällen de leder till i framtiden.

Stora Enso har utvecklat en intelligent läkemedelsförpackning, som består av ett blisterkort av kartong med elektriskt ledande färg kopplad till ett inbyggt trådlöst mikrochip i förpackningen. När man trycker en läkemedelskapsel genom kortet överförs data om händelsen trådlöst till elektroniska patientdatasystem.

Företaget har också lanserat en kartong för thermoformning som har utvecklats för livsmedelsförpackningar. Kartongen kan ersätta plastförpackningar.

I framtiden kan träbaserad bioolja användas till exempel inom elproduktionen eller förädlas till trafikbränsle.

Fortum bygger en biooljeanläggning kopplad till ett kraftverk i Joensuu. Anläggningen är den första i sitt slag i världen och där används träbiomassa som råvara.

Metsä Fibre har byggt en förgasningsanläggning i Joutseno, där skogsflis förgasas och förädlas till biogas som kan ersätta naturgas.
UPM bygger i Villmanstrand ett bioraffinaderi där råtallolja används som råvara. Den biodiesel som produceras kan användas som bränsle i trafiken.

Användningen av trä inom byggande ökar ute i världen. Ett ökat träbyggande ökar efterfrågan på sågat virke och faner samt träelement. De största tillväxtmöjligheterna för träbyggande finns i flervåningshus, offentliga byggnader och halliknande byggnader.

I Finland har endast 37 flervåningshus i trä byggts och de omfattar totalt 649 bostäder. Nya flervåningshus i trä, med över 7 000 bostäder, planeras dock runt om i landet.

Det riksomfattande programmet för träbyggande har som mål att höja de finländska trähusens andel av nyproduktionen av flervåningshus från cirka en procent i dag till tio i slutet av denna regeringsperiod. Avsikten är att fördubbla exporten av förädlade träprodukter till en miljard euro. Exporttillväxten har beräknats ge cirka 6 300 nya jobb i byggnadssnickeribranschen.

För att träbyggande ska öka och utvecklas till en internationell exportprodukt krävs att utbildningen i branschen uppdateras och blir attraktivare på alla nivåer från yrkesutbildning till högskoleutbildning.

Gott om jobb inom omsorgsyrkena

Omsorgsassistent är en ny yrkesbeteckning som mycket väl beskriver att omsorgsbranschen är en viktig sysselsättare i framtiden. De första omsorgsassistenterna har redan börjat arbeta.

– Knappt 300 har utexaminerats efter en ettårig arbetskraftsutbildning. Några har fått jobb, men en del av de utexaminerade gick direkt vidare till närvårdarutbildning, berättar planerare Marjo Katajisto från JHL, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena.

Det uppskattade arbetskraftsbehovet inom social- och hälsovårdsbranschen fram till 2040 varierar från 70 000 ända upp till 200 000 utöver de 360 000 som redan jobbar i branschen. Uppskattningen påverkas av hur mycket livslängden förväntas öka och i vilken mån de äldres funktionsförmåga och hälsotillstånd förväntas bli bättre.

Behovet av arbetskraft ökar dessutom av att en tredjedel av de nuvarande arbetstagarna i branschen är över 50 år. Fram till år 2020 pensioneras omkring hälften av arbetstagarna i branschen.

Behovet av arbetskraft är så stort att de unga årskullarna inte kan fylla det. För att fylla behovet av arbetskraft behövs såväl branschbytare som arbetslösa och invandrare.

Omsorgsassistenternas uppgifter håller som bäst på att ta form, berättar Marjo Katajisto. Avsikten är att de som går utbildningen ska kunna bistå äldre i hemmet och ge personlig assistans till personer med funktionsnedsättning. En omsorgsassistent hjälper en äldre person till exempel med att städa, laga mat och tvätta sig. Också behovet av service till personer med psykisk funktionsnedsättning växer, då personer med allt svårare funktionsnedsättningar flyttar från institutioner till öppenvården.

Pirjo Pajunen
Översättning: Viola Eksten