Tiden i arbetslivet blir längre
För att tiden i arbetslivet ska bli längre är det viktigt att alla har jobb. En högre sysselsättningsnivå medverkar till att förlänga yrkeskarriärerna. En högre pensionsålder förlänger knappt alls yrkeskarriärerna, utan bättre resultat uppnås till exempel genom förändringar i arbetslivet som kan förebygga att folk måste ta ut invalidpension.
Det är viktigt att få fler arbetstillfällen. Förbättrade arbetsförhållanden för dem som har arbete gör sitt till för att förlänga arbetskarriärerna, till exempel genom att de förslag som den så kallade Ahtela-arbetsgruppen lagt fram. Ofta orkar arbetstagarna arbeta längre om det arbete de utför kan förändras så att det motsvarar arbetsförmågan eller genom att arbetstiderna flexar enligt arbetstagarnas behov. Genom åtgärder av företagshälsovården kan man också påverka utdragna sjukskrivningar eller förhindra pensionering på grund av arbetsoförmåga.
Sysselsättningsnivån bland äldre, d.v.s. personer mellan 60 och 64 år, har stigit något på sistone. År 2000 var drygt 20 procent av denna åldersgrupp i arbetslivet, medan de sysselsattas antal har ökat till 40 procent under de senaste åren. Om man ser på åldersgruppen mellan 55 och 59 år har deras sysselsättningsnivå stigit till något över 70 procent de senaste åren.
Arbetsgivarna har inte varit intresserade av att sysselsätta äldre. Endast inom vårdbranscherna, som lider av arbetskraftsbrist, har vikariat erbjudits även äldre personer. FFC:s ordförande Lauri Lyly uppskattar emellertid att ännu under detta årtionde kommer vi att få se en stor omvandling på arbetsmarknaden och då måste arbetsgivarna konkurrera om arbetskraft.
Det är arbetsgivaren som anställer och avskedar arbetstagarna. Äldre sägs upp och det blir knappast något slut på detta, trots att de så kallade tilläggsdagpenningarna inom arbetslöshetsskyddet skulle slopas. Tilläggsdagpenningen har för äldre, som redan varit arbetslösa i 500 dagar, varit en bro över till pensioneringen. Annars skulle de ha haft endast det låga arbetsmarknadsstödet. Dessutom är det bra att komma ihåg att en person som lyfter tilläggsdagpenning är arbetssökande i normal ordning och är skyldig att ta emot ett jobb som erbjuds.
I den så kallade socialpolitiska uppgörelsen kom man överens om att under åren 2009–2011 ska aktiva åtgärder riktas till arbetslösa i pensionsslussen. Några sådana effektiverade åtgärder har emellertid inte vidtagits.
Arbetstagarnas rätt att påverka sina arbetstider har betydelse för en förlängning av arbetskarriärerna. För många är det en lättnad om man under de sista åren inte behöver arbeta nattskift, inte göra tungt skiftarbete eller att man vid behov kan förkorta sin arbetstid.
På många arbetsplatser har man positiva erfarenheter av seniorprogram både när det gäller att skjuta upp pensioneringsåldern och minska sjukskrivningarna.
En omfattande uppföljningsundersökning "Kommun 10" har visat att arbetstagarnas möjligheter att påverka arbetstiden minskar risken för arbetsoförmåga. Kortare arbetstid kan särskilt skydda från att insjukna i sjukdomar i hållnings- och rörelseorganen. Sannolikheten för invalidpension på grund av dessa sjukdomar är hälften mindre för män och en tredjedel lägre för kvinnor i de fall att arbetstagarna har goda möjligheter att påverka sin arbetstid. Undersökningen visade också att förkortad arbetstid påverkar positivt vid mentala sjukdomar, där risken för invalidpension är en femtedel lägre.
Företagshälsovården spelar en central roll som sakkunnig vid förebyggandet av arbetsoförmåga. På arbetsplatser som har satsat på en effektiv företagshälsovård har man goda erfarenheter av företagshälsovårdens roll vid förebyggandet av arbetsoförmåga.
Tack vare företagshälsovårdens expertis kan man förbättra arbetstagarnas arbetsförhållanden, till exempel gällande ergonomi och arbetsmetoder. En väl fungerande företagshälsovård verkar föregripande och säkerställer att sjukskrivningarna inte blir långvariga och att de anställda inte blir arbetsoförmögna i förtid.
Företagshälsovården borde vara heltäckande. De som arbetar i korta anställningar saknar ofta företagshälsovård och detsamma gäller underleverantörers mestadels små arbetsplatser.
FFC framhåller att arbetsgivarna bär ansvaret för att företagshälsovård ordnas.
