Sysselsättningsavtal på trepartsbasis och ett brett samarbete
FFC:s Ihalainens bot mot den ekonomiska nedgången
FFC:s ordförande Lauri Ihalainen efterlyser ett sysselsättningsavtal som ingås på trepartsbasis. Ihalainen anser också att parterna trots allt borde vara öppna för möjligheten till ett brett ekonomisk- och arbetsmarknadspolitiskt samarbete i nuvarande ekonomiska situation. Ihalainen talade vid organisationens fullmäktige i Kiljava på fredagen.
Lauri Ihalainen säger att det aktuella ekonomiska och sysselsättningsläget kräver samarbete. Han vädjar till arbetsgivarna om att undvika uppsägningar och permitteringar.
- De finländska företagens starka bokslut ger utrymme för att utnyttja den förestående tiden av långsammare tillväxt till att utbilda arbetarna, öka deras kunskaper och uppdatera deras kompetens. Det här vore att agera klokt inför de bättre tider som utan tvekan kommer. Arbetsgivarna har själva sagt att en god konkurrenskraft gör det möjligt att ta hand om personalen. Nu är det dags att visa att det är viktigare att ta hand om den egna personalen än att dela ut dividender och optioner.
På FFC har man berett ett eget sysselsättnings- och stimulansprogram för att förhindra att arbetslösheten ökar. Dessutom kommer hela löntagarrörelsen att lägga fram en gemensam plan för ekonomiska och stimulansåtgärder vid arbetsmarknadsorganisationernas träff med statsministern i början av december, berättade Ihalainen.
FFC:s program bygger på fyra pelare: 1) ökade resurser för arbetskrafts- och strukturomvandlingspolitiken; 2) kännbart ökad satsning på det offentliga hyresbostadsbyggandet; 3) satsningar på underhåll av trafikleder och energiinvesteringar; 4) satsningar på den kommunala ekonomin.
Enligt Ihalainen bör statens backa sina planer på att minska budgetanslagen för arbetskraftspolitik med 68 miljoner och istället lägga till mera pengar. Han konstaterar att analyserna av hur mycket budgetmedel det behövs och hur stor arbetslösheten är bygger på uppskattningar av den ekonomiska utvecklingen som redan nu är föråldrade.
- FFC har föreslagit ett nytt slags sysselsättningsavtal på trepartsbas. Avtalet skulle ingås i en situation där arbetslösheten hotar att bli långvarig. Den arbetssökande arbetstagaren förbinder sig att delta i den rehabilitering och utbildning som ett nytt arbete förutsätter. Arbetskraftsmyndigheterna förbinder sig att uppgöra ett sysselsättningsavtal med detta syfte och staten sörjer för tillräckliga resurser för ett framgångsrikt program och stöd.
- Arbetsgivaren förbinder sig - och detta är nytt - att på förhand erbjuda en verklig och identifierbar arbetsplats, så fort arbetstagaren har genomgått sitt eget yrkeskunskapsprogram. Det ekonomiska stödet till arbetstagaren under de aktivåtgärder som leder honom till denna arbetsplats - för sysselsättningsavtalet - skulle vara högre än det nuvarande utkomstskyddet, i likhet med omställningsskyddet, berättade Ihalainen om FFC:s planer.
Ingen saklig grund för att försvaga utkomstskyddet
FFC:s ordförande menar att utkomstskyddets nivå inte är hög, om man jämför den med andra nordiska länder. Dessutom är ett av de uttalade målen för den stora reformen av socialskyddet att utkomstskyddet skall bli bättre.
- Med reformen som täckmantel sysslar man emellertid nu med ett politiskt schackrande med syfte att försvaga skyddet för arbetslöshetskassornas medlemmar. Man vill sänka nivån på kassadagpenningen genom att slopa kopplingen mellan grunddagpenningen och det inkomstrelaterade utkomstskyddet.
FFC har hittills stött den linje som är kännetecknade för Norden, nämligen att den bästa garantin mot utslagning är en hög sysselsättningsgrad. Arbete skapar nytt arbete och förhindrar ekonomisk och social utslagning.
- Tanken har varit att istället för arbetslöshet stärka broarna mellan ett arbete och ett annat och mellan ett yrke och ett annat. I den här tankemodellen ingår att arbetslöshetsskyddet ligger på en nivå som möjliggör en reell och tillräcklig utkomst. Om man försämrar nivån på det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet måste vi ändra vårt sätt att tänka, och istället gå in för att kännbart öka företagens ekonomiska ansvar vid uppsägningar och permitteringar, sade Ihalainen och avslöjade därmed en del av FFC:s planer för den händelse att den nuvarande skyddsmodellen skrotas.
- Jag stöder fortsättningsvis den nordiska modellen, och det är viktigt att med kraft säga ifrån att det inte finns några som helst grunder för att försämra de arbetslösas utkomstskydd. Tvärtom, det måste bli lättare för dem som är nya på arbetsmarknaden och för snuttarbetarna att få del av utkomstskyddet.
Ihalainen ville också förtydliga att FFC:s målsättning ingalunda är att hålla människor arbetslösa på utkomstskydd i femhundra dagar. Målsättningen är däremot att varje människa som blir arbetslös skall återsysselsättas så fort som möjligt och att dagpenningsperioden därmed förblir kort.
"Borde vi än en gång fundera över vart vi är på väg"
Lauri Ihalainen anser att den ökande arbetslösheten nu är den största orsaken till att inkomstskillnaderna ökar i vårt samhälle. Om man på arbetsmarknaden kunde vara mer förutseende borde man nu sträva till en arbetsmarknadsuppgörelse hösten 2009 som omfattar alla, är nydanande, flexibel till sin struktur, långsiktig och som stöder sysselsättning och köpkraft. En uppgörelse som skapar stabilitet och förmåga att se förbi och över den ekonomiska nedgången.
- Förberedelserna och förhandlingarna inför en sådan uppgörelse borde inledas tidigt våren 2009 innan parterna inleder de förhandlingar som förbundens avtal i den centrala exportsektorn förutsätter. Uppgörelsehelheten och tidtabellen erbjuder också en möjlighet att slå fast de nya modellerna för t.ex. utkomstskydd och aktiva sysselsättningsåtgärder, vilka åtgärder som krävs för att förnya den yrkesmässiga och arbetsinriktade utbildningen och hur snuttarbetarnas ställning på arbetsmarknaden kan förbättras.
- Det som jag talar om nu är inte det samma som att sukta efter några traditionella inpo-uppgörelser - det är inte längre möjligt. Nu borde vi på ett nytt sätt samordna den ekonomiska och arbetsmarknadspolitiken, då den ekonomiska utvecklingen stagnerar och arbetslösheten ökar. Nu borde principerna vika undan och röja väg för pragmatism.
Ihalainen säger att alla konstruktiva förslag hittills har ljudit för döva öron på Finlands Näringsliv EK. - Man tvingas tro att de stora företag som har beslutsmakten inom EK betraktar också arbetsmarknadsfrågorna ur den egna firmans globala framgångsperspektiv, medan deras intresse för vårt land och dess ekonomiska framtid har svalnat, sade Ihalainen.
Ordförandebyte i maj
Lauri Ihalainen tillkännagav i sitt tal inför fullmäktigeförsamlingen att han lämnar ordförandeposten i FFC vid nästa ordinarie fullmäktigesammanträde den 14-15 maj 2009.
- Jag tror att tidpunkten för ett ordförandebyte är lämplig. Avtalspolitiken är i en brytning - man avstår från vissa sätt att agera och söker en ny linje.
- FFC kommer allt framgent att vara en viktig samhälls- och arbetsmarknadspolitisk aktör. I avtalspolitiken, i synnerhet de frågor som gäller lönebildning, förändras arbetsfördelningen mellan centralorganisationen och dess medlemsförbund. Också förbundsstrukturerna är i omvandling - förbunden blir mer branschorienterade. Behovet av samarbete mellan FFC och förbunden bara understryks i och med dessa förändringar, konstaterade Ihalainen.
