Skomakarens läst: Afrika, Asien och Latinamerika ser på EU:s exempel
EU:s grundfördrag betonar rättstatens och de grundläggande rättigheternas betydelse. Men hur ser situationen ut i verkligheten? Hur beter sig EU nu i kristider i krisländerna?
Inom facket är det vårt jobb att se till att de grundläggande rättigheterna respekteras i arbetslivet. De fackliga rättigheterna innebär att man har föreningsfrihet, det vill säga att man har rätt att höra till vilken facklig organisation man vill och att man har rätt att kollektivt förhandla om arbetsvillkor.
Under finanskrisens gång har EU-länder som Grekland, Spanien, Portugal och Rumänien ändrat sina arbetsmarknadssystem ordentligt. Förändringarna har ofta gjorts på begäran av den så kallade trojkan, det vill säga Europeiska kommissionen, Internationella valutafonden och Europeiska centralbanken. Förändringarna har varit en förutsättning för den finansiella hjälpen. Trojkan har visat grönt ljus för att de kollektiva förhandlingarna i många länder har flyttats från den nationella branschnivån till företagsnivån.
Internationella arbetsorganisationen ILO har till exempel konstaterat att reformerna av den grekiska arbetsmarknaden inte följer ILO:s konventioner om fackliga rättigheter. Till och med kollektivavtal som varit i kraft har åsidosatts. Märkligt nog ställde trojkan ingen tidsfrist för när landet skulle börja ta sig an den gråa ekonomin. Men gällande arbetslivet krävde trojkan en mycket tajt tidsram för förändringarna.
Europeiska fackliga samorganisationen EFS kräver att EU ändrar kurs. EU:s medlemsländer och institutioner, bland annat Europeiska kommissionen, borde betydligt mer än hittills visa att man verkligen respekterar de grundläggande rättigheterna och arbetsmarknadsparternas autonomi i krisländerna.
Om detta inte händer kan resten av världen tolka det som att man endast har råd med de grundläggande rättigheterna under goda tider. Hur kan man rättfärdiga detta internationellt? Alldeles i närheten av EU finns länder som till exempel Vitryssland som gärna skulle glömma de grundläggande rättigheterna.
Alla EU:s medlemsländer har ratificerat ILO:s kärnkonventioner. Vi ska kräva att EU beaktar och respekterar det internationella ansvar dess medlemsländer har förbundit sig till. En sådan diskussion ska FFC aktivt föra fram inför Europaparlamentsvalet nästa år och sedan fortsätta att betona under den nya Europeiska kommissionens femårsperiod!
Katja Lehto-Komulainen
