Skolorna i Svenskfinland skär med osthyveln
De finlandssvenska yrkesskolorna har redan i flera års tid tvingats spara, men de största nedskärningarna väntar ännu runt hörnet. Nästa år ska uppskattningsvis tio procent av finansieringen bort.
Följden är att antalet anställda minskar och undervisningsgrupperna växer. Dessutom sparar skolorna på stödfunktioner, lokaler och utrustning.
Det framgår ur en enkät som Löntagaren har gjort bland rektorerna för de regionala utbildningsanordnarna Axxell, Inveon, Prakticum, Yrkesakademin i Österbotten och Optima. Alla utom Optima svarade på enkäten i mars.
– Större grupper, mindre antal kvadratmeter och färre vuxna i huset, sammanfattar Prakticums rektor och vd Harriet Ahlnäs förändringarna.
Gemensamt för skolorna är att man försöker att nedskärningarna ska drabba studerandena i så liten mån som möjligt. Men rektorerna förnekar inte att kvaliteten på utbildningen kan drabbas.
– Personalen är säkert mindre motiverad när allt färre gör jobbet, grupperna är ganska stora och osäkerhetsfaktorerna är många. Och det märker ju studerandena, säger Axxells rektor Lena Johansson.
– Vi samundervisar små grupper och innan vi hittar modellen för hur det fungerar bäst kan man säkert märka en ojämnhet i kvaliteten, medger i sin tur Inveons rektor Solveig Mickels.
Uppsägningar och naturlig avgång
Personalen vid yrkesskolorna har redan flera tunga år bakom sig. En del av personalminskningarna har kunnat genomföras genom naturlig avgång, men också samarbetsförhandlingar och uppsägningar har hört till vardagen.
Lena Johansson uppger att Axxell under de senaste fem åren har skurit ner antalet heltidsanställda med ungefär en fjärdedel, från ungefär 430 personer 2012 till ungefär 330 personer 2016. De senaste samarbetsförhandlingarna avslutades i mars och ledde till sex uppsägningar och två ombildningar till deltid.
Vid Yrkesakademin i Österbotten berättar rektor Maria Slotte att man har genomgått fyra samarbetsförhandlingar på lika många år. YA har strävat efter att bespara undervisningen genom att i första hand minska på antalet förmän, teamledare och förvaltningsanställda samt övrig personal.
– Hur inbesparingarna år 2017 kommer att påverka personalen har vi inte kunnat beakta i nuläget, säger Maria Slotte.
Hon påpekar ändå att de kommande inbesparingarna kommer att leda till minskade resurser för närundervisning i skolan, vilket leder till mer distansstudier.
Intresset avgör antalet platser
I det här skedet uppger rektorerna att man inte kommer att skära ner antalet studieplatser – åtminstone inte på grund av den minskade finansieringen. Om studieplatser försvinner beror det på att utbildningarna inte lockar studerande, säger Solveig Mickels vid Inveon.
– Vår utmaning är ett kraftigt minskat antal studerande och tomma studieplatser. I förlängningen kommer säkert startplatser som inte har kunnat fyllas att försvinna.
Inveon utmärker sig genom att samkommunen har haft en god ekonomi och därför inte hittills har behövt göra nedskärningar i verksamheten.
Maria Slotte berättar att Yrkesakademin i Österbotten avslutade flera utbildningsprogram 2013, och att man kommer att bedöma situationen på nytt när resultaten från den gemensamma elevansökan är klara.
Enligt Lena Johansson blir valmöjligheterna vid Axxell färre, trots att antalet studieplatser består.
– Tidigare har man redan i ansökningsskedet kunnat välja olika inriktningar, till exempel kock och servitör, men nu kör vi med ett alternativ, säger hon.
Jonny Smeds
